Ninni besegrade alla i cykeltävlingen

Ninni Ukkola-Suuronen som jobbar på Borgå Energi är ett praktexempel på hur en stark vilja hjälper en att uppnå sina egna mål. I fjol vann hon denindividuella ”kilometertävlingen” som uppmuntrar de anställda att cykla mer.

Kilometrikisa, som den egentligen heter, är en nationell, lekfull tävling. Arbetsgemenskaper, kompisgäng och alla andra som är intresserade av grenen är välkomna att delta.

“Det var en av våra arbetstagare som kom med idén att vi skulle delta”, berättar Ninni.

“Vi var med i tävlingen så att kraftverkets personal tävlade mot kontorets personal. 14 personer från kraftverket och 11 personer från kontoret deltog. De tävlade om vem som cyklade mest genom att samla kilometrar.”

Tävlingen pågick från början av maj till slutet av september, och fortsätter igen den här sommaren. Kraftverkets personal trampade aktivare och vann hela tävlingen. Men Ninni vann den individuella tävlingen och besegrade alltså alla andra deltagare.

“Jag lyckades samla 2 801 kilometer under tidsperioden.”

Med ett skratt berättar Ninni att hon aldrig trodde att hon skulle bli cyklingfrälst.

“All annan gymnastik föll i skymundan. Jag cyklade så gott som hela sommaren. Visserligen har jag cyklat förut och hållit på med spinning i åratal.”

Ninni hade möjligheten att skaffa en ny cykel som anställningsförmån. Hon valde en inhemsk elcykel med ett effektivt batteri.

“Det var aldrig någon fara för att batteriet skulle tömmas mitt i allt. Enligt rekommendationerna håller min cykels batteri i 200 kilometer. Till en början var jag emot elcyklar och ansåg att man nog ska klara sig med egen muskelkraft. Jag ändrade åsikt och kom till den slutsatsen att man ju kanstänga av elen och cykla utan den också. Jag ville motionera på riktigt och inte söndagsåka.”

Ninni berättar att hon cyklade med svetten lackandes i pannan.

“Jag hade aldrig tidigare cyklat så långt i ett sträck, men jag visste att jag kunde koppla på elen om jag blev trött.”

Som längst cyklade Ninni en rutt på 85 kilometer.

“Jag trampade till Helsingfors för att hälsa på min dotter.”

Ninni berättar att hon i huvudsak cyklade på landsvägar. Hon önskar ändå att det skulle finnas fler gång- och cykelleder.

“Största delen av bilisterna har en god inställning och körde snällt om mig, men förstås kom också en del onödigt nära. Det kändes nästan somom de snuddade vid mina armbågar. Jag strävar efter att ha färgglada kläder. Dessutom har jag en neonfärgad hjälm så att jag säkert syns i trafiken. Säkerheten är trots allt viktig. Jag ville inte bli påkörd bara för att jag inte syns. Sidoväskorna är kanske också en liten säkerhetsfaktor eftersom degör att cykelekipaet ser bredare ut. Ibland har jag haft bakljuset på också under dagtid för att bilisterna ska se upp bättre. Mitt tips till andra cyklisterär att använda färgglada kläder så att ni också syns.”

Mitt tips till andra cyklister är att använda färgglada kläder så att ni också syns.

Ninni har en bra grundkondition som låter henne ta tag i motionsutmaningar.

“Jag har sprungit halvmaraton förr i tiden och då joggade jag jättemycket. Min motionshobby gick nog någon gång till överdrift då jag skulle hålla på med allt. Det var aerobics, simning, jogging och innebandy”, skrattar hon.

“Jag har lugnat ner mig och bytt grenar med åldern. Förstås gör jag all gymnastik för fullt, men i den här åldern måste man lyssna på kroppen.”

Ninni, som är atletisk och full av energi, belyser vad ett motionsprojekt betyder för arbetsgemenskapen.

“Det uppstår lite inbördes tävling. Vi pratar om hur mycket vi har cyklat och kommer med humoristiska slängar om cykling. Det skapar entrevlig anda då vi på sätt och vis går mot ett mål tillsammans och samlar fina kilometrar.”

För Ninni är motion först och främst lika med välbefinnande.

“Om man bara lite ids ta hand om sin kropp skapar motion förutsättningar för att hålla sig smidig när man blir stelare med åldern. Dessutom orkar man vara energisk med barnbarnen.”

Det ser Ninnis två-, fyra-, sex-, åtta- och tioåriga barnbarn till.

“När jag fyllde 60 i höstas ordnade mina barn en motionsdag för mig och hela familjen. De hyrde fat bike-terrängcyklar och vi cyklade meddem i Sibbo storskog. Efter det hade de reserverat en bastu. Barnen känner sin mamma. De vet att jag uppskattar sådant här mer än att få saker som gåva.”

Kilometertävlingen startade åter i början av maj och fortsätter till slutet av september. Ninni säger att hon är med för fullt också den här gången.

“Enligt min man är jag med till hundra procent då jag deltar i något. Det stämmer säkert”, säger Ninni och skrattar glatt.