Av den el Borgå Energi säljer produceras endast en liten del i bolagets egna anläggningar – i vattenkraftverket i Strömsberg och i de två biokraftverken i Tolkis. Nästan hälften (46,8 procent) kommer via Finska Kraft och resten köps på elmarknaden.
Finska Kraft har därmed en viktig roll i Borgå Energis verksamhet och vice versa: Borgå Energi är bolagets största delägare med sin ägarandel på 20 procent. Totalt har Finska Kraft 17 lokala och regionala energibolag som aktionärer.
Finska Kraft fungerar enligt den så kallade Mankala-principen, vilket innebär att bolaget inte eftersträvar vinst utan producerar el till självkostnadspris för sina ägare. Elen anskaffas via dotterbolaget SV Vesivoima och delägda Puhuri. Dessutom har Finska Kraft, via Pohjolan Voima, andelar i Industrins Krafts kärnkraftverk Olkiluoto 1, 2 och 3 samt i Haapavesi värmekraftverk.
Enligt Finska Krafts verkställande direktör Pekka Saijonmaa är bolaget framför allt en samarbetsplattform.
– Man kan se oss som ägarbolagens gemensamma elmarknadsavdelning. Vi följer med marknaden, identifierar trender och erbjuder möjligheter som är vettigare att förverkliga tillsammans än var för sig.

Vem?
Pekka Saijonmaa
FÖDD: 1984 i Esbo
TILLBRINGAT UNGDOMEN: i Esbo
STUDIER: Otnäs/Bali
BOR: i Bastvik, Esbo
FAMILJ: Två söner, åtta och tio år
TIDIGARE JOBB: Pöyry Management Consulting, Finska Kraft
TÄNKESPRÅK: Seriöst, men inte för allvarligt
HOBBYER: Mångsidig motion, golf och aktivt engagemang i barnens idrott
Smart diversifiering i elproduktionen
Genom Finska Kraft kan delägarna sprida sina elanskaffningar. I stället för att ett enskilt bolag skulle binda sig till en viss teknologi eller produktionsform får de tillgång till en mångsidig produktionsmix via Finska Kraft.
– Tillsammans kan vi delta i större investeringar med ett större urval teknologier – vattenkraft, vindkraft och annan verksamhet som stöder den gröna omställningen, sammanfattar Saijonmaa.
I Norge har Finska Kraft till exempel åtta vattenkraftverk och dessutom rättigheter i flera andra anläggningar. De producerar cirka 230 GWh el per år. Borgå Energi hade en nyckelroll när de första norska investeringarna gjordes 2011.
– Vår timing byggde på uppfattningen att marknaden skulle utvecklas i en riktning som få då förutsåg. Vi lyckades dra nytta av perioder när mindre vattenkraftverk var till salu i samband med generationsskiften, berättar Saijonmaa.
– Även om vår norska portfölj inte är den största i landet, är den obestridligen av högre kvalitet jämförd med andra liknande i andra aktörers ögon. Det beror i praktiken på att alla våra anläggningar är relativt nya och stora i en småskalig vattenkraftsmiljö – en riktig påse kronjuveler.
– Vi siktar på att ytterligare öka vår portfölj i Norge och deltar just nu i tre projekt av samma storleksklass som de tidigare investeringarna.
Ny landvinning i Sverige
I januari tecknade Finska Kraft ett elleveransavtal med Statkraft som ägs av norska staten och är Europas största producent av förnybar energi.
– Avtalet kombinerar vattenkraft och vindkraft i en balanserad mix – 50 procent av vardera, säger Saijonmaa.
Han betonar att avtalet inte bara ger el utan också värdefull erfarenhet av den svenska marknaden, dess spelregler och praxis.
– Det kan på sikt öppna dörrar för nya investeringar.
Hur är det med andra länder?
– Danmark, Baltikum och övriga Europa är intressanta marknader men vår expansion beror på vad delägarna vill. Vissa vill fokusera på Finland, andra tänker i ett vidare perspektiv. Vår uppgift är att erbjuda alternativ, säger Saijonmaa.

Produktionen styrs inte längre enbart av efterfrågan utan också i allt högre grad av vädret, säger Pekka Saijonmaa.
Produktionen bestämmer takten nu och i framtiden
Traditionellt har produktionen av el följt efterfrågan och alltid gett motsvarande mängd el. Det var möjligt så länge kraftverken i huvudsak använde fossila bränslen.
– I takt med den gröna omställningen har många traditionella anläggningar stängts och den väderberoende produktionen ökat, vilket vänt upp och ner på det hela. Produktionen styrs inte längre enbart av efterfrågan utan också i allt högre grad av vädret. Resultatet är kraftigt ökade prisvariationer, förklarar Saijonmaa.
– Prissvängningarna är i grunden bara en signal till konsumenterna om när det finns gott om el och när det inte finns. Det gör tidsstyrning av elanvändning, lagring och topproduktion allt värdefullare, och här finns en potential till stora inbesparingar eller intäkter både på hushållsnivå och med industrins måttstock mätt.
Lite tillspetsat kan man säga att vi finländare borde vara glada om elpriset skulle stiga från den nuvarande nivån. Det skulle vara ett tecken på ökad konsumtion.
Medelpriset på el i Finland är förmånligt, framför allt tack vare vindkraften. Jämfört med Centraleuropa är elen här ungefär hälften billigare. Enligt Saijonmaa ser den förmånligare prismiljön ut att bestå också i framtiden på grund av den betydande potentialen att bygga mer landbaserad vindkraft.
– I kombination med ett relativt stabilt politiskt klimat och ett starkt elnät skapar det här utmärkta förutsättningar att locka industri och ny aktivitet till Finland. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv är det här en enorm möjlighet och vi borde göra så mycket som möjligt för att främja den. På Finska Kraft ser vi det som vår mission att bana väg för det tillsammans.
Saijonmaa konstaterar att elpriset i Finland redan är så lågt att nya produktionsinvesteringar inte startas.
– Lite tillspetsat kan man säga att vi finländare borde vara glada om elpriset skulle stiga från den nuvarande nivån. Det skulle vara ett tecken på ökad konsumtion, det vill säga ökad aktivitet, och ha en positiv inverkan på nationalekonomin. Då blir också förutsättningarna för nya produktionsinvesteringar bättre och skapar förutsättningar för ökad aktivitet också i fortsättningen.

Borgå Energi har ägarandelar i norska vattenkraftverk via Finska Kraft.
Femfaldig produktionskapacitet
Under de senaste sju åren har Finska Krafts produktionsportfölj vuxit femfaldigt.
– Våra sannolikhetsvägda produktionsprognoser visar att den mängd el som anskaffas via bolaget kan bli tio gånger större jämfört med den historiska nivån innan decenniets slut, säger Saijonmaa.
– En väsentlig fråga parallellt med en ökning av kapaciteten är hur vi kan få ut så mycket som möjligt av det vi har. Det har att göra med underhåll, elhandel, flexibilitet och systemeffektivitet. Allt det här kräver resurser och kompetens för att Finska Kraft ska kunna fungera som ett samarbetsnav för sina ägare.
Borgå Energi – en aktiv ägare
Borgå Energi har från första början varit Finska Krafts största enskilda ägare. Enligt Saijonmaa är samarbetet nära och konstruktivt.
– Borgå Energi har spelat en viktig roll i många projekt. Bolaget har en mångsidig portfölj och en klar syn på vad diversifiering i praktiken kan innebära.
Han nämner särskilt bolagets nu pensionerade verkställande direktör Patrick Wackströms insats när Finska Kraft tog steget in på den norska vattenkraftsmarknaden.

Pekka Saijonmaa säger att han alltid ivrigt följt med elmarknaden och fascinerats av dess mångfacetterade natur.
Vägen till branschen och livet utanför
Pekka Saijonmaas väg till energibranschen började i Tekniska högskolan och dåvarande Pöyry där han jobbade med elmarknadsmodellering vid sidan av studierna.
– Jag blev kvar där i drygt åtta år efter studierna på heltid. Kärleken till branschen föddes under den första perioden.
Till Finska Kraft kom han 2016 som utvecklingschef och utnämndes till vd 2023.
– Jag har alltid ivrigt följt med elmarknaden och fascinerats av dess mångfacetterade natur. Att förstå komplexiteten under ytan hjälper oss att förstå vad den gröna omställningen i praktiken innebär och hur vi som bolag kan påverka den.
Privat är Pekka Saijonmaa tvåbarnsfar och aktiv som tränare i sina söners hockey- och fotbollslag. Under studietiden tillbringade han även en oförglömlig utbytestermin på Bali.
– Mer för surfandet än för energin, tillstår han.
Och jo – han är släkt med Arja Saijonmaa.
– Pappas kusin, säger han med ett skratt.
Finska Kraft Ab
- ÄGARE: 17 kommunalt och privat ägda små och medelstora energibolag
- STÖRSTA ÄGARE: Borgå Energi, ca 20 procent
- PERSONAL: 7 + 1
- BALANSOMSLUTNING: 310 miljoner euro
- SOLIDITET: 36 procent
- OMSÄTTNING: 110 miljoner euro
- ELPRODUKTION: 1,6 TWh, varav vattenkraft 290 GWh, vindkraft 700 GWh, kärnkraft 570 GWh, CHP (kombinerad värme- och elproduktion) 50 GWh och solkraft 2 GWh
- INNEHAV: I Norge 230 GWh/år i åtta vattenkraftverk, i Sverige 101 GWh/år i vatten- och vindkraft, i Finland 650 GWh/år i sex vindparker, 575 GWh/år i tre kärnkraftverk, 50 GWh/år i en CHP-anläggning. Tiotals vatten-, vind- och solkraftverksprojekt i utvecklingsskede.
Text: Rolf Gabrielsson
Bilder: Ella Kaasinen, Finska Kraft
Den ursprungliga artikeln publicerades i Borgå Energis kundtidning 2/2025.
Läs även:
08.12.2025
Ett tack med 500 ljuslågor – Borgåunga och Borgå Energi hedrade stupade hjältar inför självständighetsdagen
Borgå Energi donerade 500 ljus till hjältegravarna i Borgå också i år. Ungdomar från..
10.11.2025
Företagare, fastighetsmäklare Antti Soivio om fjärrvärme: Mest trovärdiga uppvärmningssättet
Då priset på gas steg kraftigt började Borgåföretagaren Antti Soivio leta efter ett m..