Kolumn: På jakt efter en mer hållbar livsstil
År 2025 har visat att vi på många sätt lever ett avgörande årtionde. Vi vet att vartenda av de senaste tio åren har varit mäthistoriens varmaste, vilket påverkar allt liv på jorden och ofrånkomligen leder till en bredare förändring.
Allt fler människor vill trygga framtiden och måna om välbefinnandet genom att leta efter mer hållbara sätt att leva och verka med de planetariska gränserna i beaktande. Vår naturliga vilja att överleva och vår intelligens att kunna lösa också komplicerade utmaningar för att uppnå gemensamma mål stöder det här.
Var och en av oss kan påverka i våra egna gemenskaper på det sätt vi upplever är bäst. Jag vågar påstå att en del av lösningen och ansvarstagandet också är att stanna upp och fundera på om vårt nuvarande levnadssätt och våra val på riktigt motsvarar våra egna värderingar.
Det nuvarande västerländska samhället som baserar sig på gränslös tillväxt, konsumtion och individualism uppmuntrar inte direkt till att stanna upp och vara nöjd med det man har, men är den nuvarande modellen över huvud taget hållbar? Enligt en gammal visdom blir man rik i den stund då man lyckas bestämma vad som är tillräckligt.
Miljöriskerna styr framtiden
Sammanfattningen Global Risks Report 2025 från Världens ekonomiforum listar de fyra största riskerna på lång sikt och de har alla koppling till miljön: extrema väderförhållanden, naturens allt fattigare mångfald och kollaps av ekosystem, stora förändringar i jordklotets system samt brist på naturresurser (WEF 2025). Samtidigt varnar forskare för att den kritiska gränsen för uppvärmning av jordklotet på +1,5 grader Celsius håller på att överstigas och att korallreven dör (The Global Tipping Points Report 2025).
Trots det lever hoppet. Enligt Europeiska miljöbyrån är Finlands luftkvalitet bland de bästa i Europa, växer andelen förnybar energi och lokala skyddsprojekt ökar med fart (European Environment Agency 2025). Vi har orsak till oro men också till hoppfullhet och aktion. Varje handling är betydelsefull i dessa tider. Motion är medicin.
Skribenten Annastiina Levola är Borgå Energis hållbarhetsspecialist.
Våra handlingar och val påverkar
Beroende på räkningssätt är genomsnittsfinländarens koldioxidavtryck cirka 8–10 ton (CO2-ekv) vilket är en stor siffra internationellt (Syke 2024). World Resources Institute (WRI) utredde vilka vardagliga val som mest effektivt minskar utsläppen. De största effekterna kommer från rörelse, boende och mat.
Sitra och Jyväskylän yliopisto räknade för egen del ut finländarnas genomsnittliga ekologiska fotspår för första gången. Det ekologiska fotspåret är en mätare som beskriver vilken effekt våra handlingar har på naturens mångfald och den skada det orsakar naturen.
Enligt utredningen kan medelmedborgaren minska sitt ekologiska fotspår märkbart genom kostförändringar, som att byta ut en del av måltiderna till växtbaserade eller veganska, genom att välja cykeln och/eller kollektivtrafik i stället för bilen samt genom mer rimlig konsumtion av saker och tjänster – exempelvis genom att utnyttja tjänster inom delningsekonomi eller helt enkelt låna eller hyra i stället för att köpa åt sig själv.
Det är trots allt klart att också individen lättare skulle göra mer hållbara val med hjälp av starkare ekonomisk styrning och reglering. I väntan på de här instrumenten har vi själva mer ansvar – men också valmöjligheter.
Jordklotets medeltemperatur har stigit med cirka 1,4 grader jämfört med den förindustriella tiden. Den kritiska temperaturgränsen för klimatförändringen, också bekant från Parisavtalet, anses var 1,5 grader. Forskarsamfundet är överens om att människan i hög grad orsakat uppvärmningen.
Det lokala är ansvarsfullhet som bäst
Hållbara val handlar inte om att avstå utan om att upprätthålla och vilja skydda vår egen livsmiljö, skogar och vattendrag. Ett gott liv kräver inte allt. I stället för att resa med flyg kan vi stanna närmare hemmet. När vi favoriserar tjänster i vårt eget område och närmat stannar den spenderade euron kvar i lokal användning och det uppstår något gott som bär längre än ett enskilt inköp. Samtidigt stärker vi den lokala livskraften.
I stället för att köpa nytt kan vi låna eller låta reparera gammalt. I energiärenden kan vi välja förnybar eller CO2-utsläppsfritt producerad energi samt dra nytta av förbrukningsuppföljning. Övergången från att sträva mot att uppnå en livsnivå till ett förstärka livskvaliteten sparar ofta också vår egen tid och energi, och då blir det mer tid över för familj och vänner, att röra sig i naturen eller varför inte kulturupplevelser på hemorten.
Mot hållbara lösningar med samarbete
Teknologin har sin roll under vår resa mot en kolfattig framtid men samarbetet mellan företag, den offentliga sektorn och medborgarna är ännu mer avgörande. Vi kan inte förändra allt ensamma men tillsammans är vi starkare. Människan är både orsaken och lösningen. Jag uppmuntrar oss alla att fungera som vägvisare i vår egen vardag och öppet berätta om våra val. Samtidigt stöder vi också andras val på vägen mot ett mer hållbart koldioxid- och ekologiskt fotavtryck i en föränderlig värld.
De nuvarande och kommande generationernas välbefinnande är beroende av de beslut vi fattar både lokalt och internationellt i dag. Vi kan inte påverka allt men vi kan påverka vår attityd. Kanske ett mer hållbart liv framför allt handlar om att återupptäcka ett gott liv och tillfredsställelse samtidigt som vi beaktar och tryggar framtiden? Låt oss trygga vårt unika liv och vår natur och sprida det goda vidare när vi kan.
_ _ _
Text: Annastiina Levola
Bilder: Unsplash, Jussi Ratilainen
Den ursprungliga kolumnen publicerades i Borgå Energis kundtidning 2/2025.
