Borgå Energi ska bredda sin fjärrvärmeproduktion på olika sätt de närmaste åren, vilket kräver stora investeringar. En av de första är den värmepumpanläggning som småningom reser sig intill kraftverken i Tolkis. Den ska förbättra möjligheterna att utnyttja returvärme.
I dagens läge baserar sig största delen av fjärrvärmeproduktionen i Borgå på flisförbränning – ibland gas under köldtopparna. Nu är målet ändå att bredda värmeproduktionen och minska den produktion som baserar sig på förbränning. Det här bland annat genom att utnyttja el. Samtidigt blir Borgå Energi mindre beroende av bränsle och kan utnyttja variationerna i marknadspriset på el bättre än förr.
Det äldre av de två kraftverken i Tolkis är dessutom i slutet av sin livstid och ska köras ner inom en snar framtid, vilket är ytterligare en orsak till att en del av flisförbränningen behöver ersättas med andra typer av energikällor.
Ett av de första stegen för att bredda fjärrvärmeproduktionen är den värmepumpanläggning som Borgå Energi fattade ett investeringsbeslut om i fjol. Anläggningen, som småningom reser sig intill de två kraftverken i Tolkis, ska utnyttja spillvärme från returvattnet från centrum.
“Värmepumparna sänker temperaturen på returvattnet innan det kommer tillbaka till kraftverket. Samtidigt får vi en större värmeeffekt från kraftverkets rökgaser. Det blir också lättare för oss att ta emot spillvärme från kunderna på retursidan”, säger Ari Raunio som är chef för värme och produktion.
“Vi har också kunder, till exempel Keskuskoulu i Borgå, som använder returvärme i sina lokaler”, tillägger han.
Värmepumpanläggningen hör delvis ihop med andra projekt som Borgå Energi har på gång för att göra värmeproduktionen mer mångsidig. Bland annat ska bolaget småningom skaffa två elpannor, och utreder samtidigt möjligheten att utnyttja spillvärme från Sköldvik i samarbete med Neste.
Borgå Energi har dessutom fått investeringsstöd för att utveckla en innovativ energilösning för Ensto. Samtidigt kan bolaget återanvända spillvärme från Enstos fabrik i fjärrvärmenätet.
“Om samarbetet med Neste blir av borde det vara en självständig helhet”, säger Ari Raunio. “Vi kan inte bygga upp ett system där allt är beroende av allt.”
Den nya värmepumpanläggningen fungerar nämligen inte helt ensam, utan biovärmekraftverket måste vara i gång för att den ska göra någon nytta. Efter att pumparna har sänkt temperaturen på returvattnet skickas en del av det nedkylda vattnet tillbaka ut i fjärrvärmenätet medan kraftverket tar emot resten.
Borgå Energi beställde värmepumpanläggningen, som kostar närmare sju miljoner euro, av den spanska ingenjörsbyrån Araner i oktober 2023. Bolaget lämnade in bygglovsansökan till Borgå stad i mars och nämnden behandlade lovet under våren.
Anläggningen består av en cirka 800 kvadratmeter stor elementhall som Borgå Energi bygger. De fyra värmepumparna, som väger tjugo ton eller ungefär lika mycket som tio större personbilar var, tar upp hälften av hallen. Dessutom byggs rör, fjärrvärmepumpar och ett gediget ventilationssystem.
Arbetena med att lägga grunden började då tjälen gick ur jorden. Fjärrvärmeanslutningarna byggdes redan i fjol, då båda kraftverken kördes ner för underhåll samtidigt. Leverantören Araner bygger värmepumparna.
“Om allt går som planerat och de får tag på alla komponenter i tid borde de ha hunnit så långt i september att vi kan inspektera pumparna. Leveranserna börjar sedan i oktober. Troligtvis monteras pumparna delvis ihop på plats här i Tolkis”, säger Ari Raunio.
Planen är att värmepumpanläggningen provkörs och tas i användning under den första halvan av 2025.
Text: Fredrika Sundén
Bilder: Anssi Vuohelainen, Creative Peak
Artikeln i original publicerades i Borgå Energis kundtidning 1/2024 .