Mångsidigare värmeproduktion med värmepumpar och elpannor

Planer finns också på att utnyttja förnybar värme, som eventuellt kan fås av Neste.

Borgå Energi är i färd med att diversifiera sin produktion av fjärrvärme. Samtidigt minskar förbränningen av trä. Som ett första steg byggs en värmepumpanläggning med en eleffekt på 2 MW i Tolkis i anslutning till biovärmekraftverket. Dessutom investerar bolaget i två elpannor på 10 MWvar.

Vidare har Borgå Energi med Neste kommit överens om att utreda möjligheten att som fjärrvärmekälla använda förnybar värme från den anläggning för produktion av grönt väte, som Neste planerar att bygga i Sköldvik.

”Beslutet att diversifiera produktionen hänger intimt samman med behovet att ersätta värmeproduktionen i den äldre av de tvÃ¥ kraftverken i Tolkis, som närmar sig slutet pÃ¥ sin livslängd”, förklarar BorgÃ¥ Energis chef för värme och produktion, Ari Raunio.

I stället för att i sinom tid ersätta det gamla el- och värmeproducerande kraftverket med en anläggning som enbart med träbränsle endast producerar värme – vilket tidigare varit tanken – går man nu in för en helhet bestående av en värmepumpanläggning och två elpannor, eventuellt kompletterad med förnybar värme från Sköldvik.

”Genom att ersätta värmeproduktion baserad pÃ¥ förbränning med de här nya produktionsformerna minskar vi vÃ¥rt bränsleberoende och stärker vÃ¥rförmÃ¥ga att dra nytta av varierande marknadspriser pÃ¥ energi”, konstaterar BorgÃ¥ Energis verkställande direktör MÃ¥ns Holmberg.

Bränsleberoendet har också en prisaspekt.

”Priset pÃ¥ flis har nära nog fördubblats pÃ¥ drygt ett Ã¥r, och med nya produktionslösningar strävar vi ocksÃ¥ efter att minska det tryck pÃ¥ kundpriserna, som produktionskostnaderna förorsakar”, säger Raunio.

Förverkligade ersätter de nya värmeproduktionsformerna nästan helt den produktionskapacitet på 38 MW, som försvinner med nedläggningen av det gamla kraftverket. Raunio påpekar att de nya produktionsformerna inte har någon inverkan på hur grön Borgå Energis fjärrvärmeproduktion är.

”Den är redan nu nästan till 100 procent förnybar.”

Enligt Raunio torde värmepumpinvesteringen på ca 4 miljoner euro fås i mål under nästa år.

”Meningen är att komma i gÃ¥ng med förberedande arbeten redan i sommar i samband med underhÃ¥llsstoppet i kraftverken. Driftklar blir den ändÃ¥ knappast ännu till värmesäsongen 2023–2024.”

Värmepumpanläggningen kommer att utnyttja mottagen spillvärme. Med värmepumpar sänks returvattentemperaturen, vilket i sin tur också effektiverar värmeåtervinningen ur kraftverkets rökgaser.

För elpannornas del inleds upphandlingsprocessen den närmaste tiden. Euromässigt utgör de en betydligt mindre investering än värmepumpanläggningen. Någon exakt tidtabell för genomförandet av investeringen finns än så länge inte.

”MÃ¥nga energibolag investerar i dessa tider i elpannor, vilket kan förlänga leveranstidtabeller”, säger Raunio.

Den ena av elpannorna byggs i anslutning till värmeackumulatorn på Gnistvägen i Vårberga, den andra i anslutning till anläggningen i Harabacka, som härförleden konverterades med två gaspannor för enbart värmeproduktion.

Möjligheten att i Borgå Energis fjärrvärmeproduktion utnyttja spillvärme från produktionsanläggningarna i Sköldvik har utretts också tidigare, flera gånger.

”Problemet har varit de praktiska svÃ¥righeterna att göra det, och kostnaderna, när det är frÃ¥ga om att Ã¥teranvända spillvärme frÃ¥n existerande anläggningar i drift. Det har visat sig att det skulle vara ändamÃ¥lsenligare och förmÃ¥nligare att beakta värmeÃ¥tervinningen redan i det skede dÃ¥ nya anläggningar byggs”, berättar Raunio.

Om Nestes planer på att bygga en anläggning för produktion av grönt väte blir av är förutsättningarna för en fungerande återvinning av förnybar värme sålunda nu bättre.

”Produktion av förnybart väte med elektrolys ger betydande mängder förnybar värme som biprodukt och jag är glad att vi bestämt att i gott samarbete med Neste utreda möjligheten att utnyttja den här förnybara värmen till förmÃ¥n för vÃ¥ra BorgÃ¥kunder”, konstaterar MÃ¥ns Holmberg.

Den preliminära planen går ut på att längs en undervattensrörledning leda råvärme från Sköldvik till kraftverksområdet i Tolkis. Rörledningen är ungefär 4,6 kmlång, varav undervattensavsnittet ca 2,5 km, vilket skulle vara den längsta undervattensfjärrvärmeledningen i Finland. Med värmepumpar skulle råvärmens temperatur höjas till en för fjärrvärmenätet lämplig nivå.

Enligt Ari Raunio kommer man i utredningsarbetet bland annat att kartlägga havsbottnen och dess sediment.

”Där finns till exempel vattenrörledningar och kablar, som mÃ¥ste beaktas.”

Neste har meddelat att väteprojektet är inne i basplaneringsskedet. Målsättningen är enligt bolaget att bygga en elektrolysator för produktion av inmatningsmaterial till produktionsprocesserna i Borgåraffinaderiet. Det gröna vätetskulle ersätta det nu med fossila råvaror producerade vätet.

”VÃ¥rt projekt är ett av de största i europeiska raffinaderier pÃ¥gÃ¥ende utvecklingsprojekten för grönt väte, och stöder Neste mÃ¥lsättning att uppnÃ¥ kolneutralitet till Ã¥r 2035, och göra BorgÃ¥raffinaderiet till Europas mest ansvarsfulla före Ã¥r 2030”, säger direktör Markku Korvenranta pÃ¥ Nestes Oljeprodukter-affärsdivision.

”Vi är glada att tillsammans med BorgÃ¥ Energi kunna inleda en gemensam förstudie om utnyttjande av den förnybara värme, som uppstÃ¥r i väteproduktionen.”