ETT HÅLLBART OCH MÅNGSIDIGT
ENERGISYSTEM
År 2025 uppnådde och överskred vi våra klimatmål
Borgå Energis klimatansvar grundar sig på hur vi producerar och levererar energi med så små miljökonsekvenser som möjligt och vi utvecklar vårt energisystem långsiktigt. År 2025 var utvecklingen för miljöansvarets nyckeltal positiv.
- De specifika utsläppen minskade med 53 % från året innan (Scope 1 & 2: 2 326 → 1 095 tCO₂e)
- I värmeproduktionen användes 99,1 % förnybara energikällor
- Utsläppsintensiteten för el- och värmeproduktion låg tydligt under branschgenomsnittet*: 1,6 gCO₂e/kWh (Scope 1 & 2, produktionen av el och fjärrvärme inklusive andelarna samproduktion)
- Den el som såldes var 100 % CO₂-utsläppsfritt producerad (51,1 % förnybar energi, 49,9 % kärnkraft)**
- Elnätets jordkabelgrad var 55 %.
* Finlands nationella genomsnitt (Finsk Energiindustri) 2025 var 26 gCO₂/kWh inom elproduktion och 50 gCO₂/kWh inom värmeproduktion. Jämförelsen med branschgenomsnittet grundar sig på tillgängliga nationella statistikuppgifter och syftet är att beskriva storleksklassen, inte fungera som en officiell jämförelsemätare.
** Ursprunget för den el som Borgå Energi säljer säkerställs med ett officiellt system för ursprungsgaranti. För varje såld megawattimme (MWh) som marknadsförs som CO₂-utsläppsfri anskaffas och annulleras motsvarande antal ursprungsgarantier för förnybar energi eller kärnkraft i det av Fingrid ägda registret Finextra som övervakas av Energimyndigheten. En annullerad ursprungsgaranti kan inte användas på nytt, vilket förhindrar dubbelrapportering av elens ursprung. Ursprungsgarantierna grundar sig på Borgå Energis egen produktion, ägarandelar i kraftverken eller el som har upphandlats från marknaden och de säkerställer elens produktionsmässiga ursprung och kvantitativa motsvarighet i ett system som är baserat på EU-lagstiftning.
Resultaten visar att de investeringar som har gjorts i energisystemet har minskat utsläppen och förbättrat systemets flexibilitet. År 2025 påverkades den låga utsläppsnivån av att vädret var varmare än normalt, eftersom värmen minskade behovet av uppvärmning samt användningen av toppbelastnings- och reservproduktion.
totalutsläpp 20251 095tCO2 (scope 1&2)
för elproduktionen 20251,0gCO2/kWh
för värmeproduktionen 20252,4gCO2/kWh
Ett hållbart och mångsidigt energisystem
Som en aktör inom energisektorn har vi redan länge utfört ett målmedvetet arbete för att minska de negativa konsekvenserna för klimatet och naturen som vår verksamhet orsakar. Redan 2022 förnyade vi vår första produktionsanläggning till ett biokraftverk och vi svarade på det ökade behovet av fjärrvärme i området genom att öppna ett nytt biokraftverk 2013.
Under de senaste åren har vi fortsatt det här arbetet genom att bygga upp ett mer hållbart och mångsidigt energisystem. År 2022 tog vi i bruk ett system med värmeackumulator, vilket förbättrar flexibiliteten i värmeproduktionen och gör det möjligt att effektivare utnyttja förnybar energi. Under samma år (2022–2023) ökade vi märkbart andelen vindkraft i vår energiproduktion via ägarskap i fyra vindkraftsparker i Österbotten. Dessutom stärker delägandet i norska småskaliga vattenkraftverk baserade på kraftproducerande älvar vädersäkerheten och mångsidigheten i vår produktion.
Vi förnyar målinriktat fjärrvärmeproduktionen så att 40 procent av fjärrvärmen produceras med lösningar som inte baseras på förbränning senast 2035. År 2025 tog vi i bruk en ny värmepumpslösning av betydande storleksklass som effektiviserar återvinningen av rökgasvärme och gör det möjligt att återvinna spillvärme i större utsträckning. Den elpanna som ska tas i bruk sommaren 2026 underlättar hanteringen av toppbelastning och minskar utsläppen från systemet. Den energicentral som återvinner spillvärme och som byggs på Enstos område står färdig under 2026. Åren 2025–2027 förnyar vi också våra elmätare. De nya smarta mätarna ger kunderna ännu bättre möjligheter att följa upp sin egen energiförbrukning och fatta energibeslut som grundar sig på förbrukningsdata.
Åtgärder för att minska utsläppen
Via investeringarna stärker vi vår lokala självförsörjningsgrad, förbättrar energisystemets flexibilitet och minskar vårt koldioxidavtryck och vårt ekologiska fotavtryck.
Case: Den nya värmepumpanläggningen effektiviserar återvinningen av spillvärme i Tolkis
Hösten 2025 tog Borgå Energi i bruk en ny värmepumpanläggning på 12 MW som byggdes i Tolkis. I den cirkulerar återvunnen spillvärme från returvatten tillbaka till fjärrvärmenätet och effektiviserar återvinningen av rökgasvärme. Lösningen förbättrar energieffektiviteten och minskar behovet av värmeproduktion baserad på förbränning. Anläggningen på cirka 800 m² färdigställdes i nära samarbete med vår teknikpartner Araner. Före driftsättningen genomfördes ett omfattande utbildnings- och testningsskede som säkerställer anläggningens säkra och effektiva funktion. Den nya värmepumpanläggningen är ett av Borgå Energis konkreta steg mot en mer mångsidig, utsläppssnål och resurssmart värmeproduktion.
Klimat och utsläpp
Vårt mål är att kontinuerligt hålla de specifika utsläppen från el- och värmeproduktionen under 3 gCO₂/kWh (Scope 1 & 2).
År 2025 uppnåddes målet enligt följande:
- Specifika utsläpp från elproduktionen: 1,0 gCO₂e/kWh
- Specifika utsläpp från värmeproduktionen: 2,4 gCO₂e/kWh.
Total mängd växthusgasutsläpp 2025 (B3)
År 2025 uppgick Borgå Energis totala mängd växthusgasutsläpp till 1 106,6 tCO₂e. Beräkningen omfattar direkta utsläpp (Scope 1), indirekta utsläpp från köpt energi (Scope 2) samt frivilligt rapporterad utsläppsklass från värdekedjan Scope 3, kategori 6 (affärsresor). Beräkningen av koldioxidavtryck grundar sig på det internationella GHG-protokollet (Greenhouse Gas Procotol) samt på kalkylverktyget Carbon Smart Organization som har utarbetats av Helsingfors universitet och Sitra.
Scope 1 – direkta utsläpp
Scope 1-utsläppen uppgick till sammanlagt 1 094,7 tCO₂e. Utsläppen orsakades huvudsakligen vid användningen av fossila bränslen i toppbelastnings- och reservsystemen samt uppstod i samproduktionsanläggningar där Borgå Energi har ägarandelar.
- Kommersiell energiproduktion: 631 tCO₂e
- naturgas 516,0 tCO₂e
- lätt brännolja 115,0 tCO₂e
- Andelskraftverkens produktionsandelar: 368,0 tCO₂e
- Fordon och arbetsmaskiner sammanlagt: 95,7 tCO₂e
Scope 2 – indirekta utsläpp från köpt energi
Scope 2-utsläppen uppgick till 0,7 tCO₂e och orsakades enbart av köpt fjärrvärme. Den köpta elen var till 100 % CO₂-utsläppsfritt producerad. Den köpta energins andel av koncernens totala utsläpp var 0,06 %.
Scope 3 – utsläpp från värdekedjan
År 2025 uppgick Scope 3‑utsläppen till sammanlagt 11,2 tCO₂e, varav flygresornas andel var 5,9 tCO₂e och andelen kilometerersättningar för personbilar 5,4 tCO₂e. Scope 3‑beräkningen 2025 avgränsades till kategori 6 (affärsresor) i GHG‑protokollet, vilket innebär att de rapporterade utsläppen tills vidare ger en partiell bild av klimatkonsekvenserna i Borgå Energis värdekedja. En betydande avgränsning i den nuvarande Scope 3-uträkningen är att utsläppen som har att göra med bränsleanskaffning och transporter saknas. Scope 3‑beräkningen utvecklas och utvidgas stegvis under de kommande rapporteringsperioderna till att omfatta också andra väsentliga utsläppskategorier i syfte att få en mer omfattande och jämförbar helhetsbild av värdekedjans klimatkonsekvenser.
Avgränsningar i utsläppsberäkningen och anskaffning av energi för eget bruk
Borgå Energi rapporterar om utsläpp från egenproducerad energi som direkta utsläpp (Scope 1) i enlighet med GHG-protokollet. Det här gäller all energiproduktion, oavsett om energin används i bolagets egen verksamhet eller levereras till kunderna. El och värme som används i bolagets egen verksamhet anskaffas enligt marknadsvillkor som produkter och de rapporteras som köpt energi i Scope 2-utsläppen. Egenproducerad eller energi från produktionsandelar allokeras inte till bolagets eget bruk för att undvika dubbel beräkning av utsläpp.
Miljönyckeltal (B3)
| Datapunkter (B3) | 2025 | Mer information/specifikation |
| Total mängd växthusgasutsläpp (tCO₂e) | 1 106,6 tCO₂e | Beräkning enligt GHG-protokollet. Omfattar Scope 1- och Scope 2-utsläpp samt frivilligt rapporterade utsläpp från värdekedjan (Scope 3, kategori 6: affärsresor). Jämförelseår 2024: 2 189,9 tCO₂e |
| Scope 1 – direkta utsläpp (tCO₂e) | 1 094,7 tCO₂e | Kommersiell energiproduktion 631 tCO₂e; andelskraftverk 368 tCO₂e; fordon och arbetsmaskiner 95,7 tCO₂e .
En detaljerad specifikation av Scope 1-utsläppen är inte helt jämförbar med tidigare år på grund av den avgränsade beräkningen och förändringarna i produktionsstrukturen. |
| Scope 2 – indirekta utsläpp från köpt energi (tCO₂e) | 0,7 tCO₂e | Köpt el 0 tCO₂e (100 % CO₂‑utsläppsfritt producerad), köpt fjärrvärme 0,7 tCO₂e (utsläppskoefficient 2,5 gCO₂e/kWh). |
| Scope 3 – utsläpp från värdekedjan (kategori 6: affärsresor) |
11,2 tCO₂e | Flygresor 5,9 tCO₂e Kilometerersättningar för personbilar 5,4 tCO₂e.
Jämförelseår 2024: 32,1 tCO₂e Variationerna i utsläpp påverkas av resebehovet under enskilda år. Scope 3-beräkningen omfattar ännu inte flisleveranser och bränslelogistik. |
| Elproduktion (MWh) | 397 526 MWh | Bolagets egen elproduktion samt andelarna i samproduktion. |
| Fjärrvärmeproduktion (MWh) | 285 574 MWh | Produktion som nästan helt grundar sig på förnybara energikällor. |
| Andelen CO₂-fri elproduktion (%) | 99,9 % | EECS-certifierad produktion som uppfyller kriterierna för EKOenergi. |
| Andelen CO₂-fri fjärrvärmeproduktion (%) | 99,7 % | Den ringa andelen lätt reservvärmekörning har beaktats. |
| Scope 1+2 specifika utsläpp från elproduktionen | 1,0 gCO₂e/kWh | Jämförelseår 2024: 1,0 gCO₂e/kWh |
| Scope 1+2 specifika utsläpp från värmeproduktionen | 2,4 gCO₂e/kWh | Jämförelseår 2024: 6,2 gCO₂e/kWh |
| GHG-intensitet/anställd | 14,2 tCO₂e/person | Beräknat enligt total mängd växthusgasutsläpp och personalantal under rapporteringsperioden (2025: 78 personer). Jämförelseår 2024: 28,8 tCO₂e/person |
| GHG-intensitet/omsättning | 12,6 tCO₂e/M€ | Beräknat enligt total mängd växthusgasutsläpp och omsättningen under rapporteringsperioden (2025: 88 M€). Intensiteten används för uppföljning av utvecklingen, inte som en huvudsaklig jämförelsemätare. |
| Köpt el (MWh) | 191,49 MWh | 100 % förnybar el, utsläppskoefficient 0 gCO₂/kWh → inte Scope 2-utsläpp |
| Köpt fjärrvärme (MWh) | 283,42 MWh | Utsläppskoefficient 2,5 gCO₂e/kWh → Scope 2-utsläpp 0,7 tCO₂e. |
| Egen energiförbrukning totalt | 474,91 MWh | Energiförbrukning i bolagets egen verksamhet (kontorslokaler: el och värme). Energiproduktionen till kunder rapporteras separat. |
| Använt bränsle (Scope 1) | 726,7 tCO₂e | Kommersiell energiproduktion: naturgas 516,0 tCO₂e, lätt brännolja 115,0 tCO₂e.
Arbetsmaskiner: lätt brännolja 75,2 tCO₂e. Fordon: diesel 17,3 tCO₂e, bensin 3,2 tCO₂e. |
| Värmeförlust i fjärrvärmenätet | 40 876 MWh | En del av den producerade och levererade energins balans. Värmeförlusten är inte en separat utsläppskälla, utan den ingår i de totala utsläppen från energiproduktionen.
Värmeförlusten i nätet följs upp som en del av arbetet med energieffektivitet och den beaktas vid utvecklingen av nätet på lång sikt. |
Jämförelseår och beräkningens utveckling
I den här hållbarhetsrapporten rapporteras Borgå Energis miljönyckeltal för 2025. Beräkningen av koldioxidavtryck omfattar direkta växthusgasutsläpp (Scope 1), indirekta utsläpp från köpt energi (Scope 2) samt en avgränsad del av de indirekta utsläppen från värdekedjan (Scope 3, kategori 6: affärsresor). De utsläpp från värdekedjan som presenteras i den här rapporten bildar ännu inte en tillräckligt heltäckande bild av miljöeffekterna för hela vår verksamhet. Från början av 2026 utvidgar vi uträkningen till bränsleleveranser och andra väsentliga utsläppskällor i värdekedjan. Borgå Energi har också tillgång till beräkningar av koldioxidavtryck från tidigare år (2019, 2022, 2023 och 2024). Avgränsningarna i beräkningen, dess omfattning och produktionsstrukturen har utvecklats stegvis, vilket inverkar på jämförbarheten för utsläppsdata mellan olika år. Särskilt vad gäller Scope 1-utsläpp och de strukturella förändringarna i energiproduktionen gör att en direkt jämförelse mellan detaljerade specifikationer inte kan göras mellan olika år. Av den här orsaken presenteras inte uppgifter från tidigare år till fullo i den här rapporten som en jämförbar tidsserie mellan dem. Uppgifterna från 2024 utnyttjas i utvalda, metodologiskt jämförbara datapunkter som bakgrundsinformation för utvecklingen. Uppgifterna från 2025 bildar en utgångspunkt för kommande VSME‑rapporter. Vi utvecklar kontinuerligt beräkningen av koldioxidavtryck och rapporteringen och målet är att varje år utarbeta så konsekvent, transparent och jämförbar information som möjligt om vår klimatpåverkan.
Energiförbrukning (B3)
Borgå Energis energiförbrukning beskriver energiförbrukningen inom bolagets egen verksamhet, som i kontorslokalerna. År 2025 uppgick den egna energiförbrukningen till sammanlagt 474,91 MWh och bestod av köpt el och köpt fjärrvärme.
- Köpt el: 191,49 MWh (100 % CO₂-utsläppsfritt producerad)
- Köpt fjärrvärme: 283,42 MWh
Energieffektivitet 2026–2035 – nya åtaganden och åtgärder
År 2025 anslöt sig Borgå Energi som ett av de första energibolagen till näringslivets nya avtalsperiod för energieffektivitetåren 2026–2035. Avtalet ingår i det nationella energisparprogrammet som har undertecknats av Finsk Energiindustri, Finlands näringsliv (EK) och centrala branschförbund. Avtalet är ett viktigt verktyg både vad gäller att uppnå Finlands klimatmål och att förbättra energisystemets effektivitet. I avtalet förbinder sig Borgå Energi till att kontinuerligt förbättra energieffektiviteten inom följande områden: avskild produktion av el, samproduktion av el och värme, produktion av fjärrvärme, värmenätets distribution, förbrukning av fjärrvärme hos kunderna. Målet är att hitta och genomföra energisparåtgärder som minskar bränslekostnaderna och utsläppen samt förbättrar produktionsanläggningarnas och nätens totala verkningsgrad. Även dotterbolaget Borgå Elnät anslöt sig till avtalet för branschen för överföring och distribution av el. De centrala målen är: att minska värmeförlusterna i näten, förutseende och riktade investeringsplaner, effektivare uppföljning av energiförbrukningen, optimering av systemen och utveckling av automationen.
Case: Den nya Online‑tjänsten stödjer kundernas smarta energiförbrukning
Att förbättra energieffektiviteten är en gemensam uppgift, där också kundernas konsumtionsval spelar en central roll. Hösten 2025 lanserade Borgå Energi en ny Online‑tjänst som ger kunderna bättre möjligheter att följa upp sin energiförbrukning och hantera sina avtal på ett säkert sätt. Tjänsten erbjuder mer detaljerad information om förbrukningen än tidigare –upp till 15 minuters noggrannhet med hjälp av smarta elmätare – och hjälper kunderna känna igen variationer i förbrukningen samt göra mer energieffektiva val i vardagen.
Online‑tjänsten sammanställer:
- Energiuppföljning i realtid
- Information om distributionen
- Fakturor och avtal
- Möjlighet att granska koldioxidavtrycket från den egna elförbrukningen
Den nya tjänsten stödjer Borgå Energis mål att erbjuda tydliga och tillgängliga lösningar, som stärker kundernas roll som aktiva aktörer inom energibesparing och i den gröna omställningen. Bolagets utvecklingsarbete vad gäller en förbrukningsoptimering av energi kommer att fortsätta också i framtiden. Vi berättar om de nya mätarna på Samhällsansvar-sidan i rapporten.
Naturens mångfald och ekosystem (B5)
Naturens mångfald utgör grunden för liv och välbefinnande. En av de viktigaste globala miljöutmaningarna är att mångfalden försvagas. Naturförlusten och svagare ekosystem påverkar också direkt bekämpningen av klimatförändringen och anpassningen till den, eftersom sunda ekosystem binder kol, reglerar vattenhushållningen och stödjer byggandet av ett hållbart samhälle. Energibranschen spelar en central roll i den här helheten: Samtidigt som branschen möjliggör klimatlösningar har dess verksamhet också direkta och indirekta konsekvenser för naturen via markanvändning, infrastruktur, bränsleanskaffningar och delägande. På Borgå Energi kopplas klimat- och naturarbetet speciellt samman med förändringar i produktionsstrukturen, utnyttjandet av spillvärme och utvecklingen av el- och fjärrvärmenätet.
I Borgå Energis verksamhet hör konsekvenserna för naturens mångfald särskilt samman med energiproduktion, bränslen samt markanvändningen för el- och fjärrvärmenät. Borgå Energi har kartlagt de konsekvenser, risker och möjligheter som rör biologisk mångfald och ekosystemen i en dubbel väsentlighetsanalys som genomfördes våren 2025.
Bolaget känner till de konsekvenser för naturen som orsakas av värmeproduktion baserat på egna biobränslen. Målet är 40 % av fjärrvärmeproduktionen inte ska basera sig på träbaserade biobränslen och produktionsformer som baserar sig på förbränning senast 2035. Via delägande inverkar också konsekvenserna för naturen orsakade av vind-, vatten, sol- och kärnkraft på vårt ekologiska fotavtryck. Våren 2026 kommer bolaget att beräkna det ekologiska fotavtrycket för de viktigaste produktionsformerna. Med hjälp av beräkningen kan man jämföra de olika produktionsformernas konsekvenser för naturen och rikta åtgärder mot de viktigaste punkterna i värdekedjan. En långsiktig utveckling av både energiproduktionen och ‑distributionen kräver en systematisk utvärdering av konsekvenserna för naturen och en kontinuerlig förbättring. Det här betonas särskilt när den gröna omställningen framskrider och investeringarna ökar och när energisystemet samtidigt utvecklas till att bli mer energisnålt och mer leveranssäkert.
Inga verksamhetsställen i områden med känsliga naturvärden
Koncernen Borgå Energis fasta verksamhetsställen och produktionsanläggningar finns huvudsakligen i bebyggda industriområden och tätorter som inte är särskilt känsliga eller skyddade områden med tanke på naturens mångfald. Bolaget varken äger, förvaltar eller arrenderar verksamhetsställen i Natura 2000-områden eller på andra nationellt eller internationellt värdefulla naturobjekt. Det här utgångsläget minskar verksamhetens direkta risker för naturen och stödjer hanteringen av konsekvenser som en del av den vanliga naturledningen. Biokraftverket i Tolkis verkar i ett industriområde som har planlagts för energiproduktion och i dess omedelbara närhet finns inga Naturaområden, skyddade livsmiljöer eller observerade förekomster av hotade arter. Anläggningarnas läge i närheten av kusten beaktas i bedömningen av miljökonsekvenser. Borgå Energi deltar i samgranskningen av havsområdet utanför Borgå där man regelbundet följer upp vattenkvaliteten och det marina ekosystemet. Enligt granskningsresultaten har kraftverkets konsekvenser för havet varit ringa och dess andel av punktbelastningen i hela granskningsområdet har varit under en procent.
Dotterbolaget Borgå Elnät Ab har huvudsakligen sin verksamhet i industriområden och tätorter men elnätets verksamhetsområde täcker även skärgård och glesbygd där Naturaområden ingår. Det här är typiskt för energibranschen eftersom de omfattande nätverken sträcker sig över många olika slags livsmiljöer och lokalt kan inverka på naturens mångfald, till exempel genom röjning, byggverksamhet och underhåll. I de här områdena bedöms konsekvenserna för biodiversiteten från fall till fall. Vi låter utföra nödvändiga naturutredningar och agerar i nära samarbete med myndigheterna. Byggandet och underhållet av elnätet planeras så att naturvärdena inte äventyras. På naturnära områden agerar vi i samarbete med markägare och myndigheter och vi försöker begränsa konsekvenserna under byggtiden i så stor utsträckning som möjligt. På längre sikt minskar vi miljöbelastningen bland annat genom att öka mängden jordkabel, vilket minskar behovet av byggande samt antalet reparationer till följd av stormar. Dessutom har vi systematiskt minskat miljöriskerna i anknytning till stolptransformatorer genom att ersätta dem med parktransformatorer försedda med oljeuppsamlare med tanke på eventuella läckage.
Fjärrvärmenätet utgör en central del av Borgå Energis energisystem och det är också viktigt med tanke på naturens mångfald. Att bygga, underhålla och sanera nätet kan ha lokala och tillfälliga konsekvenser för markanvändningen och livsmiljöerna. De här konsekvenserna hanteras med förutseende planering, skyddsåtgärder under arbetet samt genom samarbete med myndigheter och markägare. Nätet utvecklas långsiktigt så att värmeförlusterna minskar och produktionen kan optimeras, vilket för sin del också minskar miljökonsekvenserna gällande energiproduktionen.
Vi minskar vårt ekologiska fotavtryck
Under våren 2026 börjar Borgå Energi beräkna sitt ekologiska fotavtryck för att säkerställa att naturskyddsarbetet riktas direkt mot de delar i värdekedjan med störst påverkan och stödjer både riskhanteringen och vårt strategiska mål att minska våra utsläpp och vårt ekologiska fotavtryck. På basis av resultaten från beräkningen låter vi göra en biodiversitetsvägkarta och förtydligar målen för vårt naturarbete. Enligt vårt nuvarande hållbarhetsprogram är vårt mål att 100 % av våra biobränsleleverantörer förbinder sig till biodiversitetskriterierna- och programmet senast fram till 2028. Innan vi tar resultaten från beräkningen och verksamhetsplanen i användning hanterar vi konsekvenserna för naturen via miljötillståndsförfaranden, projektspecifika naturutredningar, myndighetssamarbete och intern praxis. Konsekvenserna för naturen bedöms och följs upp i ett öppet samarbete med myndigheterna och övriga intressenter. Utvecklingsarbetet har en tydlig riktning: Målet är att säkerställa att utvecklingen av energiproduktionen och nätinfrastrukturen sker på ett sätt som minimerar de skadliga konsekvenserna för naturen och stödjer områdets hållbara utveckling med hänsyn till nuvarande och kommande generationer.
Vatten (B6)
Borgå Energis vattenförbrukning består av separata vattenströmmar: havsvatten som används för kylning, avlopps- och kondensvatten från processerna samt en liten del egentlig vattenförbrukning. År 2025 uppgick vattenupptagningen vid koncernens verksamhetsställen till sammanlagt 554 654 m³, varav andelen havsvatten som strömmar genom produktionen var cirka 90 %. Företagets totala vattenförbrukning som huvudsakligen består av kondensvatten från reningen av rökgaser var 28 829 m³. Avloppsvattenutsläppen från bolagets produktionsprocesser uppgick till 50 404 m³ och de behandlades i enlighet med miljötillståndet. Våra verksamhetsställen finns inte i områden med hög vattenstress.
- Den totala vattenupptagningsmängden sammanräknat för företagets alla verksamhetsställen: 554 654 m³ (varav andelen havsvatten för kylning var cirka 90 %).
- Den sammanlagda vattenupptagningsmängden för de av företagets verksamhetsställen som finns i områden med hög vattenstress: 0 m³.
- Avloppsvattenutsläpp från företagets produktionsprocesser: 50 404 m³.
- Företagets totala vattenförbrukning: 28 829 m³.
Borgå Energis elnätsverksamhet är inte vattenintensiv. Användningen, underhållet och förvaltningen av elnätet kräver inget processvatten och från verksamheten leds inget avloppsvatten till vattendrag. Vattenförbrukningen begränsas till liten och vanlig förbrukning, till exempel på byggarbetsplatser och i kontorslokaler. Det här har inga betydande konsekvenser för de lokala vattenreserverna.
Byggandet och underhållet av elnätet kan orsaka lokala risker för vattendrag, särskilt vid kabeldragning och stolparbeten i strandområden eller grundvattenområden. Väsentliga risker hör samman med bränsle- och oljeläckage från arbetsmaskiner. Konsekvenser för vattendragen förebyggs genom förutseende planering, skyddsåtgärder under arbetstiden och de miljökrav som ställs på entreprenörerna. På byggarbetsplatserna kräver vi en omsorgsfull hantering av kemikalier, övervakning av maskinernas skick och att anvisningarna iakttas på känsliga områden. Målet är att säkerställa att byggandet och underhållet av elnätet inte orsakar negativa konsekvenser för yt- och grundvatten. Miljöriskerna i anknytning till stolptransformatorer har systematiskt minskats genom att ersätta dem med parktransformatorer försedda med oljeuppsamlare med tanke på eventuella läckage.
Cirkulär ekonomi – användning av resurser, återvinning av sidoströmmar och avfallshantering (B7)
Borgå Energis verksamhet styrs av resurseffektivitet och principerna för cirkulär ekonomi. År 2025 uppkom koncernens mest betydande materialströmmar inom energiproduktionen, medan användningen av material i elnätsverksamheten huvudsakligen bestod av långsiktiga investeringar i till exempel kablar, stolpar och transformatorer. De här materialen används i enskilda investeringsprojekt och deras miljökonsekvenser realiseras på lång sikt. I båda funktionerna är materialeffektivitet, återvinning och utnyttjandet av sidoströmmar centrala metoder för att minska miljökonsekvenserna och främja övergången till ett mer hållbart energisystem.
År 2025 användes sammanlagt 140 776 ton träbaserade bränslen inom energiproduktionen samt 2 709 ton kvartssand i virvelbäddspannorna. Som reserv och för tändning användes 39 ton lätt brännolja och 242 003 m³ naturgas som bränsle vid toppbelastning. Dessutom utnyttjades processkemikalier i produktionen. De här materialströmmarna är centrala med tanke på produktionsanläggningarnas drift- och leveranssäkerhet.
Energiproduktionens materialvolymer 2025 (B7.1)
| Materialets identifierare | Material | Materialets vikt (t) | Materialets volym (m³) |
| Biobränsle | Träbaserade fraktioner | 140776,12 | |
| Bäddsand | Kvartssand | 2709,16 | |
| Bränsle för toppbelastning | Naturgas | 242 003 | |
| Bas/processkemikalie | Natriumhydroxid 50 % | 1,5 | |
| Vattenbehandlingskemikalie (korrosionsförhindrande ämne) | Amertrol AT 3500 | 0,84 | |
| Pannvattenkemikalie (fosfat/polymerblandning) (fosfaatti/polymeeriseos) | Drewphos 2600E | 0,22 | |
| Bränsle för tändning och som reserv (alla produktionsställen) | Lätt brännolja | 39,169 |
Materialen rapporteras som enhet enligt användningssyfte och anskaffningsmetod (t eller m³).
Cirkulär ekonomi utgör en central del av Borgå Energis verksamhetsmodell. I första hand återanvänds sidoströmmarna från produktionen samt fjärrvärme- och elnätet och sluthantering används endast när nyttobruk inte är tekniskt möjligt. I biokraftverket styrs sidoströmmarna till nyttobruk: flygaskan utnyttjas som gödsel i skogen och bottensanden som markbyggnadsmaterial. I energiproduktionen utnyttjas dessutom värmeströmmar, såsom värmen från rökgaser och returvattnet från fjärrvärmen samt spillvärme från den lokala industrin. Åtgärderna förbättrar energiproduktionens verkningsgrad och minskar behovet av bränsle.
År 2025 uppgick den totala mängden fast avfall i anknytning till Borgå Energis energiproduktion till 3 823 ton, varav merparten var icke-farligt avfall och 0,8 ton farligt avfall. Det fasta avfallet styrs i första hand till återvinning eller nyttobruk. De största avfallsmängderna består av bottensand (2 572,76 t) och flygaska (1 147 t) som utnyttjas som material. Dessutom uppstår mindre mängder metall-, trä- samt el- och elektronikavfall som transporteras till godkända aktörer för fortsatt behandling. Blandat kommunalt avfall uppgick till 52,8 ton (528 m³) och det styrdes via den regionala avfallshanteringen till att utnyttjas som energi. Farligt avfall bestod huvudsakligen av lysrör, målavfall och farliga delar från maskiner som har tagits ur bruk och de transporterades till vederbörlig behandling. Det kondensvatten som uppstår vid rening av rökgaser är en vattenbaserad procesström som rapporteras i vattenavsnittet (B6) och ingår inte i fast avfall.
Som helhet grundar sig Borgå Energis avfallshantering på principerna för cirkulär ekonomi: Den numeriska rapporten för 2025 omfattar energiproduktionens perspektiv och datainsamlingen utvecklas stegvis till att också omfatta elnätsverksamhetens material- och avfallsströmmar under de kommande rapporteringsperioderna.
Avfall från energiproduktion 2025 (B7.2)
| Avfallsslag | Avfallsmängd som styrs till återvinning eller återanvändning (volym) (m³) | Avfall som styrs till återvinning eller återanvändning (massa) (t) | Avfall som styrs till slutdeponering (volym) (m³) |
| 17 AVFALL SOM UPPKOMMER VID BYGGANDE OCH RIVNING (INKLUSIVE VÄGBYGGEN) | 8,42 | ||
| 100101 Icke-farligt avfall – Bottensand | 2572,76 | ||
| 170405 Icke-farligt avfall – Järn och stål | 39,87 | ||
| 1602 Icke-farligt avfall – Utrustning som har tagits ur bruk och dess delar | 0,3 | ||
| 200107 Icke-farligt avfall – Trä | 1,36 | ||
| 200121 Farligt avfall – Lysrör och annat avfall som innehåller kvicksilver | 0,109 | ||
| 160501 Icke-farligt avfall – Industrigaser i tryckflaskor, flytgas och aerosoler för industribruk (inklusive haloner) | 0,024 | ||
| 13 OLJEAVFALL | 0,247 | ||
| 160215 Farligt avfall – Farliga delar från maskiner som har tagits ur bruk | 0,05 | ||
| 080111 Farligt avfall – Mål- och lackavfall, som innehåller organiska lösningar eller andra farliga ämnen | 0,399 | ||
| 200301 Icke-farligt avfall – Blandat kommunalt avfall | 52,8 | ||
| 100103 Icke-farligt avfall – Flygaska som uppkommer vid förbränning av torv och (obehandlat) trä | 1147 |
Uppgifterna från avfall i anknytning till moderbolagets energiproduktion år 2025. Utströmningarna rapporteras som enhet enligt användningssyfte och anskaffningsmetod (t eller m³).
Baserat på de rapporterade uppgifterna styrdes inget fast avfall från Borgå Energis energiproduktion till avstjälpningsplatser 2025.
Användning av elnätsverksamhetens resurser, cirkulär ekonomi och avfall
Dotterbolaget Borgå Elnät ansvarar för elnätsverksamheten, där materialanvändningen huvudsakligen anknyter till byggande, förnyande och underhåll av elnätet. De viktigaste materialen som används är kablar (aluminium, koppar och plaster), stolpar (trä, metall och betong), transformatorer (metaller, olja, betong och apparaternas F‑gaser) samt annan utrustning i elnätet. Till följd av verksamhetens natur har materialen en lång livslängd och de används främst i enskilda investerings‑ och utvidgningsprojekt.
Elnätsverksamheten styrs av principerna för cirkulär ekonomi. Kablar, metallkomponenter och annan utrustning som har tagits ur bruk samlas in systematiskt och styrs till återvinning eller vederbörlig behandling i enlighet med gällande lagstiftning. Möjligheten att återanvända begagnade komponenter bedöms från fall till fall som en del av den projektspecifika planeringen.
Avfall som uppstår vid byggande och underhåll av elnätet består huvudsakligen av metallskrot, kablar, betong och jordmaterial samt till en liten del av farligt avfall, såsom olja, F‑gaser och impregnerat trä. Avfallshanteringen sköts i samarbete med godkända avfallshanterings‑ och återvinningspartner och vad gäller farligt avfall iakttas särskild noggrannhet och för dessa avsedda hanteringsanvisningar.
En betydande del av miljökonsekvenserna från elnätsverksamheten uppstår via entreprenadarbete. Borgå Energi förutsätter att entreprenörerna följer anvisningarna för avfallshantering, materialhantering och miljöskydd. Handledningen ges via avtal och verksamhetsmodeller. I slutet av 2025 beslutade bolaget att helt neka till att överlåta gamla impregnerade elstolpar till tredje parter på grund av de eventuella miljörisker och sanitära olägenheter som är förknippade med dem.
Utsläpp och förbättrat förebyggande av miljörisker (B4)
Att förebygga föroreningar och minimera miljökonsekvenserna utgör en central del av hållbar energiproduktion och -distribution. Inom energibranschen uppstår konsekvenser i anknytning till föroreningar vanligtvis från utsläpp i atmosfären som orsakas av energiproduktion baserad på förbränning samt till följd av hantering, lagring och transport av bränslen, kemikalier och oljor. Med tanke på miljön, människornas hälsa och välbefinnande är det viktigt att hantera de här konsekvenserna.
Borgå Energi har redan länge satsat på att hantera luftföroreningar. De rökgastvättar och elfilter som används i biokraftverken är centrala tekniska lösningar, med vilka man effektivt avlägsnar partiklar och andra orenheter från rökgaserna redan innan de leds ut i luften. Med hjälp av de här systemen förblir utsläppen inom gränserna i miljötillståndet och anläggningarnas inverkan på den lokala luftkvaliteten är kontrollerad. Vi följer regelbundet upp utsläppen i luften och resultaten utnyttjas i den kontinuerliga utvecklingen av verksamheten.
Bolaget känner också till de miljörisker som riktas mot mark och vatten, till exempel olje- och kemikalieläckage. De här förebyggs med tekniska lösningar, förebyggande underhåll och tydliga verksamhetsmodeller med tanke på undantagssituationer. Till exempel miljöriskerna i anknytning till stolptransformatorer har minskats genom att ersätta dem med parktransformatorer försedda med oljeuppsamlare för att kunna hantera eventuella läckage. År 2026 fortsätter bolaget satsa på att utveckla processerna och en förebyggande hantering av miljörisker.
Borgå Energis utsläpp i luft, vatten och mark rapporteras i enlighet med miljötillståndet till Regionförvaltningsverket i Södra Finland (AVI), Livskraftscentralen i Nyland och Borgå stads miljöskyddsmyndighet. Utsläppsuppgifterna är offentliga myndighetsdokument och finns tillgängliga i AVI:s elektroniska tillståndsarkiv.
Utsläpp till luft, vatten och mark år 2025 (B4)
| Typ av utsläpp | Utsläppsmängd som har frigjorts i atmosfären (t) | Utsläppsmängd till vatten (t) | Utsläppsmängd till mark (t) |
| Totalfosfor | 0 | 0,011 | 0 |
| Totalkväve | 0 | 1,053 | 0 |
| BOD | 0 | 0,024 | 0 |
| Fasta partiklar | 0 | 0,058 | 0 |
| Kväveoxider (NOx/NO2) | 99,6 | 0 | 0 |
| Partiklar (PM10) | 0,4 | 0 | 0 |
| Svaveloxider (SOx/SO2) | 5 | 0 | 0 |
Utsläpp till mark rapporterades inte 2025. Det här grundar sig på uppföljning i enlighet med miljötillståndet och inga avvikande utsläppsincidenter har observerats under rapporteringsperioden.
Växthusgasutsläppen rapporteras separat i rapportens klimatavsnitt (B3) samt i samband med rapporteringen om utsläppshandel, och de inkluderas inte i denna B4-tabell som rör föroreningar.