Hur gick vintern?

28.10.2023

På hösten 2022 var de höga elpriserna ett omtalat ämne i Finland. Det fick många konsumenter att se över sin egen el- och energikonsumtion. Vi frågade tre Borgåbor hur de klarade sig över vintern och hur de löste energiprisökningen i sitt eget hushåll. Vilka insikter har de nått och vilka nya energibesparingsknep har de lärt sig. Så här svarade Annika Weckman, Mikko Kataja och Hanne Kauppinen.

Många bäckar små

Annika Weckman bor i Borgå i Pellinge skärgård nära sin pappas barndomshem. Huset får sin el från en liten solpanel. Överloppselen säljer hon till Borgå Energi.

Huset är ursprungligen byggt som fritidsbostad 2008. Innan det renoverades 2017-2018 var det ett hus utan många bekvämligheter.

Energisnåla lösningar

När Annika Weckman beslöt sig för att bygga om huset till heltidsboende, bekantade hon sig med Borgå stads krav på nybyggen.

“När man gör förändringar i byggnaden som ökar ytan med 30 % och möjliggör heltidsboende krävs vissa energilösningar”, säger hon.

Ett sätt att öka energieffektiviteten var att byta ut det gamla husets fönster mot nya täta. Det tyckte Weckman var synd, för de gamla fönstren var vackra.

“Det var ändå en vettig och energieffektiv lösning. Vi gav de gamla fönstren vidare i stället för att slänga dem.”

Nu värms huset med luft-vattenvärmepump, en värmande öppen spis i sten samt en liten gjutjärnsspis som snabbt går att värma upp. Husets energiklassificering är nu B, alltså det nästbästa. Weckman har deltagit i energibesparingsprojektet Kiihdyttämö, så hon hade redan kunskap om energifrågor före förra vintern.

“Jag har alltid varit intresserad av energifrågor”, säger hon.

Förberedd för elavbrott

Vintern 2021 installerades en liten, 10-cellig solpanel på gården som producerar en del av husets energibehov. Överloppselen säljer Weckman till Borgå Energi.

Även om huset renoverats för att spara el, beslöt Weckman i slutet av 2022 att delta i Finlands energisparkampanj.

“Jag började minska energiförbrukningen nästan överallt där det bara gick.”

Ekologiskt och tryggt

Weckman och hennes man jobbar båda på distans hemifrån, så de har värmt huset med hjälp av spisen både morgon och kväll. I samband med renoveringen installerades också en gasspis i köket, vilket gav en trygghetskänsla då det blev tal om energikris.

“Då talades det ju om eventuella långa elavbrott.”

En annan sak som ökade trygghetskänslan var att Weckman byggde ett utedass på gården. Om vattenpumpen slutat fungera på grund av elavbrott, hade man inte kunnat använda toaletten inomhus. Utedasset som komposterare är annars också i linje med Weckmans ekologiska tänkesätt.

Eftersom hon bor ganska avlägset har hon ännu funderat på en möjlig lösning i fall det blir elavbrott.

“Ett aggregat skulle vara bra att ha!”

Inbesparningar med små medel

Mikko Kataja tänker fortsättningsvis följa med börspriset på el.

Mikko Kataja bor med sin fru Johanna i Hammars, Borgå, i ett 250 m2 stort egnahemshus från 1949.

När det började talas om energikris räknade Kataja att hans månatliga elräkning skulle bli över 2 000 euro. Som tur hade de åtta år tidigare bytt ut oljeuppvärmningen mot en luft-vattenvärmepump.

“Luft-vattenvärmepumpen är mycket effektiv. Vi har också moderniserat fönstren.”

Förra sommaren beställde Kataja en spiskassett till den öppna spisen, och den installerades i grevens tid i november. Genom att elda med mindre drag ökar man värmen i huset med flera grader.

Paret Kataja sänkte också temperaturen i rummen med några grader, från 21 grader till 19. Med spisen kunde man sedan få tilläggsvärme vid behov.

“Man vänjer sig överraskande snabbt vid svalare inomhustemperatur”, poängterar Kataja.

Huset är stort för två personer, så under krisvintern bodde paret bara i husets mellersta våning. Isoleringen kring rören i källaren har tagits bort, så rören värmer källaren även på vintern.

“På vintern var det bara 15-16 grader i övervåningen då vi inte bodde där. Nu när det blivit varmare ute sover vi i sovrummet på övervåningen”, berättar Kataja.

Duscha senare

Han säger också att han aktivt följer med priset på börselen. Det har lönat sig, eftersom den månatliga elräkningen, överföringsavgiften borträknat, var 140-150 euro förra vintern – trots att huset är stort och båtrenoveringen slukade extra el.

Sedan dess har det blivit en vana att se överelkonsumtionen.

“Jag följer aktivt med börspriset på el. Det lönar sig att fundera på när man gör vad. Det är vettigt att duscha eller starta tvättmaskinen en timme senare om man sparar hälften av priset”, säger Kataja.

Han har märkt att det faktiskt går att justera elförbrukningen med vissa knep.

“Sex cent per kilowattimme är vår gräns, då kan vi leva som förut. Om den gränsen överskrids, blir det dyrare”, konstaterar Kataja.

Inga halvfulla tvättmaskiner

Hanne Kauppinen och hennes barn vande sig vid ett svalare hem. De minskade också på bastubadandet.

Borgåbon Hanne Kauppinens 200 m2 stora egnahemshus värms upp med fjärrvärme. Dessutom använder de sig också av två luftvärmepumpar. Hon bor i huset tillsammans med sina två barn och en hund, och de motionerar alla aktivt. Precis som i de flesta barnfamiljer är tvättmaskinen iflitig användning.

“Jag tvättar aldrig halvfulla maskiner. Å andra sidan kan man inte tumma på byktvättandet eller användningen av varm vatten”, grubblar Kauppinen.

Däremot började familjen minska elförbrukningen genom att bada bastu mer sällan och att släcka onödig belysning. Även julbelysningeninstallerades med timer. De blev noggrannare med allt som förbrukade el och följde med läget med hjälp av en energiförbrukningsmätare. Kauppinen lärde också barnen vikten av att spara el under energikrisen.

“Det var inte fråga om några konstigheter. Vi var bara noggrannare med lite av allt, men vi begränsade inte sådant man inte kan pruta på. Vi sparade där vi kunde”, berättar Kauppinen.

Familjen hade tidigare varit van vid ett ganska varmt hus. När det blev prat om skyhöga elräkningar sänkte de inomhustemperaturen med en grad. Det blev också en liten inbesparing, utan att livskvaliteten försämrades.

“Vi hade redan i några år vant oss vid lite svalare temperatur. Före energikrisvintern sade jag nog åt barnen att vi kanske blir tvungna att sänka temperaturen ytterligare. Det är bara att klä på mera kläder”, minns Kauppinen.

På hösten diskuterades också eventuella elavbrott, och Kauppinen förberedde sig genom att skaffa laddbara lampor och powerbank.

Text: Päivi Ahvonen, Reija Kokkola
Bilder: Arto Wiikari, PBE
Artikeln i original publicerades i Borgå Energis kundtidning 1/2023.

Hur gick vintern?