Skippa till innehållet

Meddelande 25.06.2025 kl. 12:41

Kort elavbrott i BorgÃ¥ centrum 25.6  Läs hela meddelandet ›

Jere Riikonen och Östersjön

Havsanalytiker Jere Riikonen har tillbringat uppskattningsvis cirka tre år på Östersjön genom att delta i havsforskningsfartyget Arandas expeditioner.

Fartyget Aranda ägs av finska staten och has om hand av Finlands miljöcentral. Arandas uppgift som råde utgörs i första hand av Östersjön samt vid behov av de arktiska haven. Fartyget har gjort två expeditioner till Antarktis.

”Jag har simmat i Stilla oceanen, doppat tÃ¥rna i Ishavet, seglat pÃ¥ Atlanten och flutit pÃ¥ ytan i Döda havet, men mina bästa minnen har jag ändÃ¥ frÃ¥n Östersjön, havsanalytiker Jere Riikonen berättär.

Också vrak föremål för forskning

”Jag inledde mitt havsforskningsarbete redan före sekelskiftet pÃ¥ Havsforskningsinstitutet och ända sedan Ã¥r 2009 har jag arbetat som havsanalytiker med Östersjöforskning pÃ¥ Finlands miljöcentral. Det har blivit en del expeditioner pÃ¥ Östersjön ocksÃ¥ med ryska och tyska forskningsfartyg samt vid kusten med olika slags bÃ¥tar och färjor samtpÃ¥ isfält med helikopter.”

”Huvudfokusen i mitt forskningsarbete har legat pÃ¥fastställande av skadliga ämnen i sediment och fiskarsamt pÃ¥ kemisk uppföljning av havsvattnet iÖstersjön”, berättar Riikonen.

”De intressantaste expeditionerna har gällt undersökning av krigstida krigsfartygs- och ubÃ¥tsvrak. Det bubblar alltjämt ut olja i havet frÃ¥n vraken och tillsammans med kustbevakningen och miljöförvaltningen planeras en tömning av vrakens tankar.”

Vem?

JERE RIIKONEN
HEMORT: Borgå, Hornhattula
ÅLDER: 48 år
FAMILJ: sjukskötarhustru och två döttrar, 15 respektive 18 år
JOBB: havsanalytiker på Finlands miljöcentral med Östersjöforskning som arbetsuppgift
FÖRTROENDEUPPDRAG: Regionfullmäktigeledamot i Östra Nyland, stadsfullmäktigeledamot i Borgå, ordförande i direktionen för Borgå Vatten, medlem i Skärgårdsdelegationen, medlem i EU:s havspolitiska utskott

Vacker och karg miljo

”Havsmiljön är vacker och karg. Under Ã¥rens lopp har jag sett otaliga vackra soluppgÃ¥ngar och solnedgÃ¥ngar, men bara en gÃ¥ng den blÃ¥a blixten dÃ¥ solensjunker bortom horisonten.”

Riikonen konstaterar att han å andra sidan ute på ett stormigt hav ångrat att han åkt med.

”DÃ¥ man är sjösjuk i flera dagar och redan kastar upp gröntbleknar alla romantiska föreställningar om idylliska seglatser. Själv har jag varit med dÃ¥ det blÃ¥st 33 m/s i byarna, men somliga äldre kollegor i rent av orkanvindar pÃ¥ upp till 43 m/s. Jag har läst om dessa orkaner i Arandas gamla loggböcker, var kaptenen antecknat att ’vinden mojnade till storm’. Efter den expeditionen hade mÃ¥nga forskare vägrat gÃ¥ ombord pÃ¥ fartyget igen.”

”Havet är speciellt, stundom kan vÃ¥gorna pÃ¥ Östersjön vara 15 meter höga och ibland pÃ¥ vintern har isen lagt sig glasklar och bryts med ett klingande ljud dÃ¥ fartyget forcear sig fram. Min unikaste maritima upplevelse är frÃ¥n Bottenvikens isfält, där helikoptern lämnade mig och min assistent. Helikoptern flög till en isbrytare för att tanka och vi stannade kvar pÃ¥ isen för att ta vattenprover. DÃ¥ kändes det ensamt och det slog mig att vad om helikoptern inte kommer tillbaka eller störtar pÃ¥ vägen. Vem vet, att vi är där? Minst 60 kilometer isfält i alla riktningar och isvallar samt eventuella sprickor man kan falla i”, smÃ¥ler Jere Riikonen vid minnet av hur det kändes dÃ¥.

Östersjön känner inga landsgränser

”Miljöproblemen i Östersjön är gränsöverskridande. Havet känner inga gränser. Det är gemensamt. Därför behövs internationellt samarbete och normer, som alla kuststater förbinder sig till”, säger Riikonen.

”Ã…r 1974 grundades Helsingforskommissionen (Helcom), det vill säga kommissionen för skydd av Östersjön. Dess uppgift är att skydda Östersjön frÃ¥n alla föroreningar med hjälp av ett samarbete regeringarna emellan. Östersjöns alla kuststater hör till Helcom”, berättar Jere Riikonen.

”Östersjön är i praktiken EU:s innanhav och därför har en plan pÃ¥ EU-nivÃ¥ utarbetats, en strategi för Östersjön, som styr all maritim verksamhet med beaktande av ekonomi, trafik och miljö. Finland har dessutom satt upp egna nationella mÃ¥l för förbättring av Östersjöns miljö samt för forskning och utnyttjande av havet.”

Framsteg har gjorts

”Östersjöns tillstÃ¥nd är allvarligt, men framsteg har gjorts”, fortsätter Riikonen.

”Övergödningen i Östersjön har inte kunnat stoppas pÃ¥ en balanserad nivÃ¥. Utsläppen av näringsämnen till vattendragen mÃ¥ste alltjämt minskas. Det som ocksÃ¥ är besvärligt är att det frÃ¥n en lÃ¥ng tid finns ett överskott pÃ¥ näringsämnen, det vill säga fosfor- och kväveföreningar i havsvattnet och i bottensedimenten”, förklarar han.

”I syrefria förhÃ¥llanden löses de gamla näringsämnena pÃ¥ havsbottnen upp igen i vattnet, förorsakande en inre näringsämnesbelastning och den vägen en ökad algbildning och ökad grumlighet.”

Riikonen konstaterar att Östersjön regelbundet skulle behöva tyngre salt vatten genom de danska sunden längs bottnen för att den inre belastningen skulle upphöra.

”Det finns inga lösningar för den inre belastningens del. Östersjön är en egendomlig bräckvattenbassäng och det är svÃ¥rt att förbättra vattenomloppet med mänskliga medel. NÃ¥gon har skämtsamt sagt att ocksÃ¥ det här vattenbytesproblemet skulle lösa sig om Danmark muddrades bort”, skrattar Riikonen.

Gränsöverskridande miljöpolitik

”Men man skall ocksÃ¥ komma ihÃ¥g att det med den gränsöverskridande gemensamma miljöpolitiken även uppnÃ¥tts betydande resultat”, fortsätter Riikonen.

”Mängden tungmetaller i havet har till exempel minskat dÃ¥ man övergÃ¥tt till blyfri bensin och dÃ¥ kvicksilver inte längre används i pappersindustrins processer. Dräneringen av träsk har minskat och som en följd av det förs inte kvicksilver pÃ¥ samma sätt som tidigare till vattendragen. Nedskräpning av haven har förbjudits med internationella avtal och oljeutsläpp frÃ¥n fartyg är ett minne blott till följd av övervakning och sanktioner. Miljögifter, sÃ¥dana som dioxiner pÃ¥träffas i mindre utsträckning i fiskar i Östersjön och strömming kan ätas utan begränsningar. Behandlingen av samhällsavloppsvatten har förbättrats i Finland samt i St. PetersburgomrÃ¥det, och mängderna näringsämnen har minskat, över 90 procent av fosforn Ã¥tervinns till exempel redan. Dessutom krävs det numera att fartygs och bÃ¥tars avfallsvatten tas om hand i land.”

Riikonen berättar att det satts upp stränga gränser för svavel- och kväveoxid i fartygens rökgaser och det här har inneburit ett betydande språng framåt för den finländska varvsindustrin i och med att det blivit nödvändigt att utveckla fartygsmotorer med låga utsläpp, bland annat LNG-motorer.

”Listan över framsteg kunde göras längre, men redan de här exemplen visar att Östersjöns miljöfrÃ¥gor ocksÃ¥ till vissa delar utvecklats i positiv riktning”, sammanfattar Riikonen.

Varje individ kan förstås med egna miljöval dra sitt strå till stacken vattendragen till fromma, vilket sedan, när ett stort antal människor gör det, får stora multiplikatoreffekter.

_ _ _

Text: Maarit Gabrielsson
Bilder: Ella Kaasinen
Artikeln i original publicerades i Borgå Energis kundtidning 1/2023.