Jere Riikonen och Östersjön

Havsanalytiker Jere Riikonen har tillbringat uppskattningsvis cirka tre år på Östersjön genom att delta i havsforskningsfartyget Arandas expeditioner.

Fartyget Aranda ägs av finska staten och has om hand av Finlands miljöcentral. Arandas uppgift som råde utgörs i första hand av Östersjön samt vid behov av de arktiska haven. Fartyget har gjort två expeditioner till Antarktis.

”Jag har simmat i Stilla oceanen, doppat tÃ¥rna i Ishavet, seglat pÃ¥ Atlanten och flutit pÃ¥ ytan i Döda havet, men mina bästa minnen har jag ändÃ¥ frÃ¥n Östersjön, havsanalytiker Jere Riikonen berättär.

Också vrak föremål för forskning

”Jag inledde mitt havsforskningsarbete redan före sekelskiftet pÃ¥ Havsforskningsinstitutet och ända sedan Ã¥r 2009 har jag arbetat som havsanalytiker med Östersjöforskning pÃ¥ Finlands miljöcentral. Det har blivit en del expeditioner pÃ¥ Östersjön ocksÃ¥ med ryska och tyska forskningsfartyg samt vid kusten med olika slags bÃ¥tar och färjor samtpÃ¥ isfält med helikopter.”

”Huvudfokusen i mitt forskningsarbete har legat pÃ¥fastställande av skadliga ämnen i sediment och fiskarsamt pÃ¥ kemisk uppföljning av havsvattnet iÖstersjön”, berättar Riikonen.

”De intressantaste expeditionerna har gällt undersökning av krigstida krigsfartygs- och ubÃ¥tsvrak. Det bubblar alltjämt ut olja i havet frÃ¥n vraken och tillsammans med kustbevakningen och miljöförvaltningen planeras en tömning av vrakens tankar.”

Vacker och karg miljo

”Havsmiljön är vacker och karg. Under Ã¥rens lopp har jag sett otaliga vackra soluppgÃ¥ngar och solnedgÃ¥ngar, men bara en gÃ¥ng den blÃ¥a blixten dÃ¥ solensjunker bortom horisonten.”

Riikonen konstaterar att han å andra sidan ute på ett stormigt hav ångrat att han åkt med.

”DÃ¥ man är sjösjuk i flera dagar och redan kastar upp gröntbleknar alla romantiska föreställningar om idylliska seglatser. Själv har jag varit med dÃ¥ det blÃ¥st 33 m/s i byarna, men somliga äldre kollegor i rent av orkanvindar pÃ¥ upp till 43 m/s. Jag har läst om dessa orkaner i Arandas gamla loggböcker, var kaptenen antecknat att ’vinden mojnade till storm’. Efter den expeditionen hade mÃ¥nga forskare vägrat gÃ¥ ombord pÃ¥ fartyget igen.”

”Havet är speciellt, stundom kan vÃ¥gorna pÃ¥ Östersjön vara 15 meter höga och ibland pÃ¥ vintern har isen lagt sig glasklar och bryts med ett klingande ljud dÃ¥ fartyget forcear sig fram. Min unikaste maritima upplevelse är frÃ¥n Bottenvikens isfält, där helikoptern lämnade mig och min assistent. Helikoptern flög till en isbrytare för att tanka och vi stannade kvar pÃ¥ isen för att ta vattenprover. DÃ¥ kändes det ensamt och det slog mig att vad om helikoptern inte kommer tillbaka eller störtar pÃ¥ vägen. Vem vet, att vi är där? Minst 60 kilometer isfält i alla riktningar och isvallar samt eventuella sprickor man kan falla i”, smÃ¥ler Jere Riikonen vid minnet av hur det kändes dÃ¥.

Östersjön känner inga landsgränser

”Miljöproblemen i Östersjön är gränsöverskridande. Havet känner inga gränser. Det är gemensamt. Därför behövs internationellt samarbete och normer, som alla kuststater förbinder sig till”, säger Riikonen.

”Ã…r 1974 grundades Helsingforskommissionen (Helcom), det vill säga kommissionen för skydd av Östersjön. Dess uppgift är att skydda Östersjön frÃ¥n alla föroreningar med hjälp av ett samarbete regeringarna emellan. Östersjöns alla kuststater hör till Helcom”, berättar Jere Riikonen.

”Östersjön är i praktiken EU:s innanhav och därför har en plan pÃ¥ EU-nivÃ¥ utarbetats, en strategi för Östersjön, som styr all maritim verksamhet med beaktande av ekonomi, trafik och miljö. Finland har dessutom satt upp egna nationella mÃ¥l för förbättring av Östersjöns miljö samt för forskning och utnyttjande av havet.”

_ _ _

Text: Maarit Gabrielsson
Bilder: Ella Kaasinen
Artikeln i original publicerades i Borgå Energis kundtidning 1/2023.