Jere Riikonen och Östersjön

Havsanalytiker Jere Riikonen har tillbringat uppskattningsvis cirka tre år på Östersjön genom att delta i havsforskningsfartyget Arandas expeditioner.

Fartyget Aranda ägs av finska staten och has om hand av Finlands miljöcentral. Arandas uppgift som råde utgörs i första hand av Östersjön samt vid behov av de arktiska haven. Fartyget har gjort två expeditioner till Antarktis.

”Jag har simmat i Stilla oceanen, doppat tårna i Ishavet, seglat på Atlanten och flutit på ytan i Döda havet, men mina bästa minnen har jag ändå från Östersjön, havsanalytiker Jere Riikonen berättär.

Också vrak föremål för forskning

”Jag inledde mitt havsforskningsarbete redan före sekelskiftet på Havsforskningsinstitutet och ända sedan år 2009 har jag arbetat som havsanalytiker med Östersjöforskning på Finlands miljöcentral. Det har blivit en del expeditioner på Östersjön också med ryska och tyska forskningsfartyg samt vid kusten med olika slags båtar och färjor samtpå isfält med helikopter.”

”Huvudfokusen i mitt forskningsarbete har legat påfastställande av skadliga ämnen i sediment och fiskarsamt på kemisk uppföljning av havsvattnet iÖstersjön”, berättar Riikonen.

”De intressantaste expeditionerna har gällt undersökning av krigstida krigsfartygs- och ubåtsvrak. Det bubblar alltjämt ut olja i havet från vraken och tillsammans med kustbevakningen och miljöförvaltningen planeras en tömning av vrakens tankar.”

Vacker och karg miljo

”Havsmiljön är vacker och karg. Under årens lopp har jag sett otaliga vackra soluppgångar och solnedgångar, men bara en gång den blåa blixten då solensjunker bortom horisonten.”

Riikonen konstaterar att han å andra sidan ute på ett stormigt hav ångrat att han åkt med.

”Då man är sjösjuk i flera dagar och redan kastar upp gröntbleknar alla romantiska föreställningar om idylliska seglatser. Själv har jag varit med då det blåst 33 m/s i byarna, men somliga äldre kollegor i rent av orkanvindar på upp till 43 m/s. Jag har läst om dessa orkaner i Arandas gamla loggböcker, var kaptenen antecknat att ’vinden mojnade till storm’. Efter den expeditionen hade många forskare vägrat gå ombord på fartyget igen.”

”Havet är speciellt, stundom kan vågorna på Östersjön vara 15 meter höga och ibland på vintern har isen lagt sig glasklar och bryts med ett klingande ljud då fartyget forcear sig fram. Min unikaste maritima upplevelse är från Bottenvikens isfält, där helikoptern lämnade mig och min assistent. Helikoptern flög till en isbrytare för att tanka och vi stannade kvar på isen för att ta vattenprover. Då kändes det ensamt och det slog mig att vad om helikoptern inte kommer tillbaka eller störtar på vägen. Vem vet, att vi är där? Minst 60 kilometer isfält i alla riktningar och isvallar samt eventuella sprickor man kan falla i”, småler Jere Riikonen vid minnet av hur det kändes då.

Östersjön känner inga landsgränser

”Miljöproblemen i Östersjön är gränsöverskridande. Havet känner inga gränser. Det är gemensamt. Därför behövs internationellt samarbete och normer, som alla kuststater förbinder sig till”, säger Riikonen.

”År 1974 grundades Helsingforskommissionen (Helcom), det vill säga kommissionen för skydd av Östersjön. Dess uppgift är att skydda Östersjön från alla föroreningar med hjälp av ett samarbete regeringarna emellan. Östersjöns alla kuststater hör till Helcom”, berättar Jere Riikonen.

”Östersjön är i praktiken EU:s innanhav och därför har en plan på EU-nivå utarbetats, en strategi för Östersjön, som styr all maritim verksamhet med beaktande av ekonomi, trafik och miljö. Finland har dessutom satt upp egna nationella mål för förbättring av Östersjöns miljö samt för forskning och utnyttjande av havet.”

_ _ _

Text: Maarit Gabrielsson
Bilder: Ella Kaasinen
Artikeln i original publicerades i Borgå Energis kundtidning 1/2023.