Skippa till innehållet

Meddelande 25.06.2025 kl. 12:41

Kort elavbrott i BorgÃ¥ centrum 25.6  Läs hela meddelandet ›

Till skogs!

Skogsbad inverkar positivt på välbefinnandet

Miljöplaneraren och experten på miljöpsykologi, Sara Malve-Ahlroth från Borgå har fördjupat sig iden traditionella japanska Shinrin-Yoku*-skogsbadsmetoden, som utvecklats i Japan på 1980-talet för att främja människors hälsa.

”Det konstaterades att skogsbad, det vill säga terapeutiska vandringar i naturen har positiv inverkan av olika slag pÃ¥ människors välbefinnande. MÃ¥lsättningen är Ã¥ andra sidan ocksÃ¥ att finna ett djupare samband mellan natur och människa”, berättar miljöplaneraren och experten pÃ¥ miljöpsykologi, Sara Malve-Ahlroth.

”Det är ömsesidighet det handlar om. Man börjar med att sakta ner och stanna upp. Därefter gör man miljöobservationer med sinnenas hjälp, lyssnar ett tag pÃ¥ vad kroppen och själen säger en. Den kraftfrigörande delen kommer när man till slut delarerfarenheter och tankar med andra. Oberoende av vädret kan man alltid göra observationer om nÃ¥gonting. I naturen har man aldrig trÃ¥kigt.”

Flyktiga föreningar

Sara konstaterar att man utöver det fysiska och psykiska välbefinnande som naturen ger, ocksÃ¥ kan tala om socialt och existentiellt välbefinnande – till exempel hur man finner mening med livet.

”I naturen kan man fÃ¥ insikter om sitt liv och om att ingenting är bestÃ¥ende. Genom att följa med naturen under olika Ã¥rstider kanman lära sig att till exempel acceptera ocksÃ¥ svÃ¥ra och aktuella saker i sitt liv. Naturen är ingen domare. Genom att andas in skogsluft kan man nÃ¥ fysiskt välbefinnande”, fortsätter Sara.

 *Shinrin betyder skog
och Yoku bad.

”I Japan har man undersökt fytoncider, det vill säga föreningar, som avdunstar frÃ¥n skogarnas träd. I skogarna finns det mindre luftföroreningar än i stadsmiljöer. Den fuktighet, som frÃ¥n växter och träd avdunstar i skogsluften, är ocksÃ¥ bra för luftvägarna.”

Skräddarsydda friskvårdsturer

Vid sidan av sitt dagliga jobb har Sara också skapat friskvårdsstigar i förorter samt skräddarsydda friskvårdsturer åt företag ochföreningar.

”Man gÃ¥r till skogs, lär sig sinnesövningar för att slappna av och stanna upp. Övar sig i att gÃ¥ lÃ¥ngsamt och i att lyssna och förnimma naturen. Medtacksamhetsövningar fÃ¥r man olika slags perspektiv pÃ¥ sitt liv.”

Att upptäcka naturen

Sara poängterar att människan börjar göra naturupptäckelser redan i barndomen.

”Därför vore det mycket viktigt att redan i det skedet fÃ¥ starka erfarenheter av naturen och av att vistas i naturen. Men förstÃ¥s är det möjligt ocksÃ¥ iett senare skede i livet. Jag har hört om stunder av nog sÃ¥ avgörande betydelse i vuxen Ã¥lder, fastän personen ifrÃ¥ga inte tidigare alls skulle ha upplevt naturen som viktig. VÃ¥gornas dÃ¥n, sprakande norrsken, oändlig snövithet och tystnad berör om man bara ger plats för det.”

Inte sju stora, utan sju miljoner underverk

Man kan gå ut i naturen med barn också i helt vardagliga miljöer, behöver inte nödvändigtvis ta sig till någon nationalpark eller åka långa vägar.

”En vuxen person, som ocksÃ¥ själv upplever naturen som viktig, har stor betydelse för ett barn. Om man vill stärka barnets natursamband kan man som vuxen fungera som ett slags naturmentor”, konstaterar Sara.

”Barn har en otrolig fantasi och vuxna kan kasta sig in i deras värld. NÃ¥gon vis person har sagt att det ur barnens perspektiv sett inte finns bara sju underverk i världen utan sju miljoner underverk. För ett barn kan varje liten sak vara intressant, vilken sten eller myrstack som helst. Tillsammans kan man studera hur ekosystemet i naturen fungerar, hur allting samverkar. Vad maskarna gör eller hur myrorna fungerar i myrstacken. PÃ¥ sÃ¥ sätt börjar barnet förstÃ¥ sambandet mellan växt- och djurarter.”

”Man kan ocksÃ¥ lyssna pÃ¥ fÃ¥glarnas sÃ¥ng och hur olika de lÃ¥ter. Man kan ta alla sinnen i bruk. I naturen kan man hitta vilka underverk som helst. Det samma gäller ocksÃ¥ vuxna.”

”Skolelever kan via egna erfarenheter finna en kontaktyta med naturen genom att pÃ¥ ort och ställe utforska miljön, och inte bara genom att läsa om den i böcker. Det vore säkert bra om man i skolorna ocksÃ¥ skulle utnyttja lektionstid till att föra ut barnen i naturen. Jag vet inte hur det beaktats i läroplanerna. Men visst finns det säkert aktivare lärare som gör det.”

Av egen erfarenhet

Sara bor med make och tvååriga sonen Valdemar i Vårberga.

”Via honom har jag fÃ¥tt nytt perspektiv pÃ¥ den närliggande naturen mitt i den hektiska vardagen. Redan pÃ¥ bara 50 meters avstÃ¥nd frÃ¥n vÃ¥r hemdörr kan man tillsammans fÃ¥ fina erfarenheter. Man behöver inte göra lÃ¥nga rutter eller storslagna planer. Det är bara sÃ¥ att det fungerar att tillsammans med barn förundra sig över naturen och att det ger krafter. Fastän vädret är grÃ¥tt och vÃ¥tt stör det eller nÃ¥gontingannat inte barnet. Vi har en liten sten, där vi kan stanna upp och lyssna till fÃ¥glars sÃ¥ng. Det blir sÃ¥ smÃ¥ningom en ritual och tradition.”

Finländarna och naturen

Sara Malve-Ahlroth berättar att det finns många undersökningar om de psykiska följderna av att fjärma sig från naturen.

”Enligt den senaste naturrelationsbarometern upplever nästan 90 procent av finländarna att naturen är viktig för dem och 80 procent rör sig i närliggande natur.”

Traditionerna är starka, även om det skett förändringar under årens lopp. Under coronapandemin ändrades naturrelationen för nästan 20 procent enligt naturrelationsbarometern i positiv riktning.

”Framför allt barn och unga upplevde att deras naturrelation blivit positivare under coronan.”

Välbefinnandestigar

Tillsammans med Tia Hämäläinen har Sara Malve-Ahlroth skapat välbefinnandestigar i Borgå stads förorter Gammelbacka och Vårberga.

”I VÃ¥rberga har jag planerat en meditationsstig. Längs den finns det olika slags övningar i anslutning till att man slappnar av och stannar upp. I Gammelbackaskogen har vi gjort en berättelsestig, där historiska berättelser förknippade med platsen kopplats samman med pÃ¥ sätt och vis ens egen livsberättelse. I planeringen deltog ocksÃ¥ lokala invÃ¥nare.”

Text: Maarit Gabrielsson
Bilder: Ella Kaasinen

Artikeln i original publicerades i Borgå Energis kundtidning 2/2023 .