Till skogs!

“Därför vore det mycket viktigt att redan i det skedet få starka erfarenheter av naturen och av att vistas i naturen. Men förstås är det möjligt också iett senare skede i livet. Jag har hört om stunder av nog så avgörande betydelse i vuxen ålder, fastän personen ifråga inte tidigare alls skulle ha upplevt naturen som viktig. Vågornas dån, sprakande norrsken, oändlig snövithet och tystnad berör om man bara ger plats för det.”

Inte sju stora, utan sju miljoner underverk

Man kan gå ut i naturen med barn också i helt vardagliga miljöer, behöver inte nödvändigtvis ta sig till någon nationalpark eller åka långa vägar.

“En vuxen person, som också själv upplever naturen som viktig, har stor betydelse för ett barn. Om man vill stärka barnets natursamband kan man som vuxen fungera som ett slags naturmentor”, konstaterar Sara.

“Barn har en otrolig fantasi och vuxna kan kasta sig in i deras värld. Någon vis person har sagt att det ur barnens perspektiv sett inte finns bara sju underverk i världen utan sju miljoner underverk. För ett barn kan varje liten sak vara intressant, vilken sten eller myrstack som helst. Tillsammans kan man studera hur ekosystemet i naturen fungerar, hur allting samverkar. Vad maskarna gör eller hur myrorna fungerar i myrstacken. På så sätt börjar barnet förstå sambandet mellan växt- och djurarter.”

“Man kan också lyssna på fåglarnas sång och hur olika de låter. Man kan ta alla sinnen i bruk. I naturen kan man hitta vilka underverk som helst. Det samma gäller också vuxna.”

“Skolelever kan via egna erfarenheter finna en kontaktyta med naturen genom att på ort och ställe utforska miljön, och inte bara genom att läsa om den i böcker. Det vore säkert bra om man i skolorna också skulle utnyttja lektionstid till att föra ut barnen i naturen. Jag vet inte hur det beaktats i läroplanerna. Men visst finns det säkert aktivare lärare som gör det.”

Av egen erfarenhet

Sara bor med make och tvååriga sonen Valdemar i Vårberga.

“Via honom har jag fått nytt perspektiv på den närliggande naturen mitt i den hektiska vardagen. Redan på bara 50 meters avstånd från vår hemdörr kan man tillsammans få fina erfarenheter. Man behöver inte göra långa rutter eller storslagna planer. Det är bara så att det fungerar att tillsammans med barn förundra sig över naturen och att det ger krafter. Fastän vädret är grått och vått stör det eller någontingannat inte barnet. Vi har en liten sten, där vi kan stanna upp och lyssna till fåglars sång. Det blir så småningom en ritual och tradition.”