Kolumn: Mot ett fossilfritt samhälle med dekarbonisering

I takt med att klimatförändringen accelererar har minskningen av koldioxidutsläpp blivit ett centralt begrepp i diskussionen om hållbar utveckling. Dekarbonisering är en kritisk del av kampen mot klimatförändringen, och handlar om att minska och till slut eliminera koldioxidutsläpp med målet att nå nettonollutsläpp och ett fossilfritt samhälle.

Kära barn har många namn, och i stället för dekarbonisering talar man även mer mångordigt om utfasning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas och om att ersätta dem med fossilfria energikällor i stil med sol-, vind- och vattenkraft. Kärnkraft räknas också till de fossilfria energikällorna.

På lokal nivå har Borgå Energi länge föregått med gott exempel, nu senast genom att bredda sin fjärrvärmeproduktion med produktionslösningar som inte baserar sig på förbränning. Lösningarna omfattar elpannor, värmeackumulatorer, värmepumpar och att utnyttja spillvärme från industriell produktion av olika slag.

Övergången till en alltmer utbredd användning av fossilfria energikällor kräver ytterligare investeringar i infrastrukturen för sol- och vindkraft. Energinätet måste förstärkas och moderniseras för att kunna hantera olika och varierande energikällor.

Ju större del av elproduktionen som är väderberoende, desto större blir behovet av reglerkraft. När det är vindstilla och/eller molnigt behövs snabbt ersättande produktion. Vattenkraften har en viktig roll i det här sammanhanget, men av miljöskyddsskäl är en ökning på den fronten inte lätt att genomföra.

Ett pumpkraftverk förbrukar mer el än det genererar, men förbrukningen förläggs till de tider på dygnet då det finns tillräckligt med el i nätet och produktionen till de timmar då det behövs mer produktion. Idén är att pumpkraftverksreserven snabbt kan ge mer elektricitet när det behövs. Den ger också el under längre tider än till exempel ackumulatorer.

Så fungerar ett pumpkraftverk.

Energibolagen Kemijoki, Pohjolan Voi-ma och Finska Kraft har alla offentliggjort egna planer på pumpkraftverk i Lapp-land, där vattnet skulle tas från Kemi träsk, den största sjön i Kemi älvs vattendragssystem.

Enligt uppgifter i offentligheten har Kemi-joki redan kommit långt i sin planering. Företaget har meddelat att det avser bygga fem pumpkraftverk med en kapacitet på 200–600 megawatt (MW) i Kemi älvs vattendragsområde. Pohjolan Voima planerar ett pumpkraftverk på 500 megawatt.

Bolaget Finska Kraft, där Borgå Energi är delägare, har å sin sida planer på tre betydligt mindre pumpkraftverk. Det första har kommit till miljökonsekvensbedömningsfasen. Målet är att det ska börja sin verksamhet under det här decenniet och dess kapacitet uppskattas till 75 megawatt. Den totala kapaciteten för de tre kraftverken skulle vara 100–200 megawatt. Budgeten går på totalt 300 miljoner euro och finansieringen ska ske via de 16 delägarföretagen.