Elbrist kräver mer än långa köldknäppar

Vad händer om elen tar slut? Frågan dyker upp då det är exceptionellt kallt och då det förbrukas mängder av energi. För att det ska bli elbrist krävs förutom en lång köldperiod med vassa minusgrader också lite otur.

– Kallt väder har än så länge inte varit orsaken till elransonering i Finland. Elbristen på 1970-talet berodde på att kraftverk stängdes då de tekniska fackföreningarna strejkade, konstaterar Timo Kaukonen, som är planeringschef på Finlands stamnätsbolag Fingrid.

Elbrist uppstår då det förbrukas så mycket el att den inhemska elproduktionen kombinerad med import inte räcker till att täcka behovet. Då kan man vara tvungen att helt konkret koppla loss en viss andel av förbrukningen. Eldistributionsbolagen bestämmer hur och var det sker.

Avbrotten varar på sin höjd i några timmar åt gången.

– Först uppskattar Fingrid det procentuella nedskärningsbehovet av landets helhetsförbrukning. Därefter är distributionsbolagen förpliktade att verkställa begränsningarna lokalt på sina verksamhetsområden. De samhälleligt viktiga funktionerna, som exempelvis sjukhusen, försöker man naturligtvis bespara, poängterar Kaukonen.

Avbrotten planeras så, att de varar på sin höjd i några timmar åt gången. Avbrotten cirkulerar från en elkonsument till en annan, så att ingen utsätts för oproportionellt långa stopp i elleveransen.

Elreserven och utlandet hjälper till

Ransonering av el är den absolut sista utvägen i en elkris. Först försöker man lösa problemet genom att importera mera el, men grannländerna har nödvändigtvis inte alltid el att sälja. Då startas de kraftverk som ligger i reserv för undantagssituationer. Ransonering kommer på tals om reservkapaciteten fortsättningsvis inte räcker till att täcka elbehovet.

Exempelvis för ett år sedan i januari var det så kallt att elkonsumtionen i Finland nådde alla tiders rekord: 15 100 megawatt i timmen. Nästan all reservkapacitet var i användning och dessutom importerades el från Sverige, Estland och Ryssland. Om det skulle ha uppstått problem i de inhemska kraftverken eller om det skulle ha blivit något fel i transportförbindelserna skulle ransonering antagligen ha varit ett faktum. Lyckligtvis fungerade allt som det skulle och inga radikala åtgärder krävdes.

Också i år presenterade de första veckorna i januari rätt så bitande temperaturer.

– Trettondagen var avgörande. Om det skulle ha varit en vanlig arbetsdag och landet skulle ha ångat på för fullt skulle det kritiska rekordet på 150 000 megawatt antagligen ha uppnåtts. Till all lycka fanns det lite spelrum, säger Kaukonen.

Var går temperaturgränsen för att det ska uppstå elbrist?

– Det ska nog vara närmare 30 minusgrader i precis hela landet och kylan ska hålla i sig flera dagar i streck, summerar Kaukonen.