Borgå Energis och 14 andra stadsenergibolags gemensamma geovärmeprojekt har avancerat till genomförandefasen. Den geovärmebrunn, som i forskningssyfte borras i Tammerfors, är redan över en kilometer djup.
Pilotborrningens första etapp på ett 1 000 meters djup nåddes i augusti 2021. Borrningen har fortsatt i syfte att komma ner till ca 3 000 meter. Förhandlingar förs om fortsatt borrning ända ner till ett måldjup på 6-8 kilometer när den första fasens resultat analyserats. Beräkningar visar att det på ca sju kilometers djup är tillräckligt varmt för att geovärmen direkt skall kunna användas som en betydande ny fjärrvärmekälla. På basen av forskningsresultaten bestämmer de projektdeltagande bolagen om de börjar borra efter geovärme på sina fjärrvärmedistributionsområden.
Fördelarna med geovärme är bland annat att den är utsläppsfri, reglerbar och oberoende av årstider.
Fördelarna med geovärme är bland annat att den är utsläppsfri, reglerbar och oberoende av årstid. Den förorsakar inga transportkostnader och det finns en färdig kundkrets för den i städer med vidsträckta fjärrvärmenät.
Målsättningen med forskningsprojektet är att utveckla en för finländska förhållanden passande borrteknik och samtidigt metoder, med vilka man effektivt kan utnyttja värmen som en del av fjärrvärmeproduktionen.
”Det går att producera varmt vatten för distribution i ett fjärrvärmenät på många olika sätt.
För fjärrvärmekunden är geovärmen ett intressant och bekymmersfritt tillskott i urvalet, för kunden kommer åt att utnyttja värmen i markgrunden utan tekniska ändringar i värmefördelningsrummet”, konstaterar Borgå Energis miljö- och utvecklingschef Jukka Rouhiainen.
Geovärmepotentialen och den bästa teknologin får man reda på endast med hjälp av pilotbrunnar. Som plats för den första pilotbrunnen valdes Tarastenjärvi i Tammerfors, där en djupbrunn nu borras intill Tammervoima värmekraftverk. Tammervoima är en så kallad baslastanläggning, där det produceras fjärrvärme och el året om.
”Placeringen intill en baslastanläggning som Tammervoima gör den till en utmärkt demonstrationsmiljö för en ny slags energiproduktion”, förklarar Rouhiainen.
Målsättningen är att få geovärme in i fjärrvärmenätet i Tammerfors redan de närmaste åren. När det går att göra på ett säkert och kostnadseffektivt sätt kan man med geovärmen ersätta fossila bränslen.
Och när kunde det strömma geovärme i fjärrvärmenätet i Borgå?
”Det är det ännu för tidigt att ens spekulera om”, svarar Jukka Rouhiainen. ”Vi är intresserade, annars hade vi inte gått med i hela projektet, men fortsättningen beror i hög grad på forskningsresultaten. Än så länge ser det lovande ut”.
Geotermisk energi är solenergi lagrad i jordens ytlager och djupare ner värmeenergi, som alstras av radioaktiva ämnens sönderfall. I Finland tar geovärmeproduktionen ännu bara sina första steg men i Europa har teknologin redan långa anor: det finns redan omkring 300 geovärmeanläggningar i Europa med en sammanlagd värmeeffekt på ca 5 000 megawatt.
En geovärmebrunn skiljer sig från jordvärmebrunnar såtillvida att jordvärme fås på ungefär 200-300 meters djup och geovärme på 6-8 kilometers djup. Jordvärmens temperatur måste dessutom ytterligare höjas med hjälp av värmepumpar innan den kan användas, medan vattnet i en geovärmebrunn färdigt är ungefär 100 grader hett.
Geovärmen räcker till för att värma upp till och med hela stadsdelar medan jordvärmen vanligen är en uppvärmningslösning för enskilda egnahemshus eller mindre boendesamfund.
Geovärme är enligt Jukka Rouhiainen definitivt framtiden. ”Den är en effektiv lösning på vägen mot en utsläppsfri och koldioxidneutral framtid”, säger han, och påminner samtidigt om att Borgå Energis fjärrvärme redan nu är nästan hundraprocentigt förnybar.
Text: Rolf Gabrielsson
Bilder: Anssi Vuohelainen, Tampereen Sähkölaitos Oy
Artikeln i original publicerades i Borgå Energis kundtidning 2/2021.
Skärgården är betydelsefull i Janettes liv
Janette Englund jobbar på Borgå Energi som försäljningschef med konsumenter som ansvar..
Dags att uppdatera elsystemet i fritidsbostaden?
Energiförbrukningen i fritidsbostaden ökar då utrustningen växer och används mer. Det..