Skippa till innehållet

Elbilar

Elbil, hybridbil …?

Lösningarna är många när det gäller utnyttjande av elektricitet som drivkraft – allt från helt och enbart eldrivna bilar till hybrider, som använder traditionella bränslen och el.

Alternativterminologin är bred i och med att biltillverkarna lanserat egna benämningar för tekniskt samma grundlösning. Plug-in, Plug-In-Hybrid, PHV (Plug-In Hybrid Vehicle) och PHEV (Plug-In Hybrid Electric Vehicle) är alla exempel på laddhybrider.

Kommunikationsministeriet har i sitt förslag för år 2030 satt som mål 700 000 laddbara elbilar år 2030, av vilka majoriteten helt och enbart eldrivna. I slutet på oktober i fjol var antalet helt eldrivna bilar uppe i ca 7 900 och antalet laddhybrider ca 40 000. Alltså ännu ett gott stycke kvar till ministeriets mål och det kommer att finnas olika mellanformer på marknaden innan målet är nått. En del biltillverkare har dock redan meddelat att de snart inte längre kommer att tillverka bilar med enbart förbränningsmotorer.

Bäst i stadskörning

Elbil är ett gott val, om man vill minska personbilismens utsläpp och energiförbrukning. Bäst kommer elbilen till sin rätt i stadskörning, där fördelen med nollutsläpp är som störst. Det offentliga snabbladdstationsnätet gör det numera möjligt att också färdas längre sträckor med elbil, i synnerhet i södra Finland. Om man har behov av längre landsvägskörning på olika håll i landet är en laddhybrid eller en lätt hybrid ett ändamålsenligare val.

En laddningsbar elbil behöver i praktiken alltid kunna laddas där den hålls. Tillfälligt kan laddningen skötas från ett bilvärmeuttag eller ett motsvarande hushållseluttag, så länge som en långvarig (över 2 timmar) laddningsström är tillräckligt begränsad (t.ex. 8 A). Eluttagsinstallationens lämplighet och elsäkerheten bör säkerställas före användning.

I praktiken rekommenderas användning av enkom för elbilar gjorda eluttag och stöpslar eller laddstationer. För de offentliga laddstationernas del i Europa har man kommit överens om en gemensam stöpselstandard (Type 2). Grundladdningseffekten räcker i allmänhet till för att ladda en elbil också med tomt batteri under natten.

En laddstation lämpad för laddning av grundtyp kostar ca 1 000 euro. Dessutom tillkommer kostnader för installation och kablage samt eventuella kabelgrävningsarbeten. Man kan också skaffa en laddstation som tjänsteleverans.

Snabbladdning är möjlig närmast på offentliga laddstationer, som finns till exempel på parkeringsområden, vid köpcenter, på servicestationer eller vid gatukanter. Laddning förutsätter autentisering.

Räckvidden för en elbil räcker för de flestas dagliga behov. I Finland kör man i medeltal 18 000 km i året med personbil, det vill säga i genomsnitt 50 km om dagen.

Många goda skäl att elbila

I framtiden uppskattas elbilarnas räckvidd öka till rent av 1 000 km. Tillsvidare rör sig de officiella räckviddsuppgifterna om mellan 250 km och 600 km. I praktiken räcker strömmen i till exempel Finlands vinterförhållanden till kanske bara hälften av den uppgivna räckvidden. Med en laddhybrid kommer man beroende på förhållanden och körsätt 20-80 km på bara el.

Fördelen med de laddbara bilarna är nollutsläpp, god energieffektivitet och låg bullernivå samt möjlighet att använda förnybar energi. En elbil är också utsläppsfri oberoende av trafiksituation och utomhustemperatur. I Finland kan man betrakta körning med elbil som en ekogärning, eftersom utsläppen från vår elproduktion är mindre än i många andra länder. I synnerhet en elbilist, som använder Borgå Energis kolneutrala el, kan kalla sig själv ekobilist.

Att köra på el är billigare än att använda fossila bränslen. Energikostnaden för en laddbar elbil, vars förbrukning är till exempel 20 kWh/100 km, är ca 3 euro/100 km, vilket är ungefär en fjärdedel av en motsvarande bensindriven personbils energikostnad.

Källa: Motiva

_ _ _

Text: Rolf Gabrielsson
Artikeln i original publicerades i Borgå Energis kundtidning 2/2021.

Mer om elbilar t.ex. i Råd och tips!

Råd och tips